Person har dött i olycka

2023 12 02

Det är utanför Söderhamns kommun i Gävleborg som en person har förlorat livet.

Enligt uppgifter är det en man som har dött i en singelolycka i trafiken.

Anhöriga har underrättats och polisen undersöker just nu händelsen.

Det rapporterar Aftonbladet.

Flydde från polisen

Bilisten ska ha flytt efter att ha sett en polispatrull och polisen hittade sedan bilen kraschad.

– Poliser uppmärksammar en bil som körde vårdslöst. Man vill stanna den och prata med bilisten. Det slutar med att bilen kör av vägen och krockar, säger polisens presstalesperson Roland Komaromi till tidningen.

Polisen återhållsam

Polisen har inte gått ut med några andra uppgifter angående händelsen och det är oklart varför personen flydde.

Räddningstjänsten har genomförde en större insats efter olyckan men under morgonen har det konstaterats att mannen har dött.

Det är även oklart om personen var tidigare känd av polisen.

Flera olyckor

Samtidigt har flera olyckor skett i trafiken på olika håll runt om i landet.

Polisen har bland annat skickats till en plats i Torsås utanför Kalmar där en bil har kört av vägen.

– En trafikolycka med en personbil inträffar på länsväg 674 väster om Torsåsby, framhåller polisen via sin webbsida.

Det finns inga uppgifter om några allvarligare skador i samband med olyckan.

Flera fall

Polisen har under natten även arbetat med flera fall av rattfylleri på olika håll.

Bland annat har man stannat bilister i Karlskrona, Högsby, Ronneby och Malmö.

– På Trossö genomför en polispatrull en fordons- och förarkontroll. Den man som kör personbilen som kontrolleras blåser positivt i utandningsprovet. Mannen omhändertas på grund av sin berusningsgrad och blir misstänkt för grovt rattfylleri, meddelar polisen angående fallet i Karlskrona.

Även i Nyköping har man fått in larm om en bilist som beter sig märkligt på E4 som nu är misstänkt för drograttfylleri.

Arkivfoto: Polisen Linköping FB

Text: Redaktionen

”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 30

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen