Person har dött efter lavin
2025 02 22
En person har förlorat livet efter en lavin i Norge.
En lavin har inträffat vid Gaustatoppfossene i södra Norge.
En stor insats har ägt rum där räddningspersonal har letat efter människor.
Nu har en person hittats död, rapporterar VG.
Har hittats död
Cirka sju timmar efter att lavinen inträffade nådde räddningsteamet fram till två isklättrare.
En av isklättrarna har bekräftats död, enligt operativa chefen Lise Bjørnsund.
Klockan åtta på morgonen påbörjade räddningsteamet evakueringen nedför berget.
Ett alpint räddningsteam, räddningshundar och Röda Korset finns på plats.
Utöver personen som förlorat livet ska ytterligare en person vara allvarligt skadad.
Svåra förutsättningar
Förutom mycket dåligt väder är det också dålig mobiltäckning i området och kommunikationsproblem.
Platsen är dessutom både brant och hal.
På grund av de krävande förhållandena har räddningsinsatsen tagit lång tid.
Bland annat på grund av förhållandena har räddningsmanskapet varit tvungna att ta sig till platsen på snöskor, uppger VG.
Så fungerar laviner
Flaklaviner är den typ av lavin som orsakar flest olyckor.
Den uppstår genom att snötäcket brister längs en brottkant som kan vara allt mellan någon decimeter till flera meter hög.
Ett stort flak av snö brakar sedan med enorm kraft nedför sluttningen i en hastighet som kan närma sig 200 km i timmen, ovanpå ett så kallat glidlager djupare ner i snön.
Det kan ske även när man tycker att snön känns som puder.
Kan finnas glidlager
Där snömassorna till slut stannar upp bildas en kägla av kompakt, nästan cementliknande snö.
SMHI förklarar.
– En förutsättning för flaklaviner är att snön ligger i olika skikt som är mer eller mindre kompakta. Mellan de olika skikten kan det finnas glidlager i form av ett tunt lager porös snö eller lager med skare eller rimfrost, framhåller SMHI.
– Ett lager rimfrost i snön är mycket farligt och bildar ett effektivt glidlager. Det kan även bildas så kallade bägarkristaller, "sockersnö" i ett skikt närmast marken, speciellt tidigt på säsongen när man har en kraftig temperaturskillnad mellan snöns ovansida och marken.
Foto: H. Kruip
Text: Redaktionen