Per Bolund vill införa förbud

2023 01 10

I Sverige vill en majoritet av riksdagspartierna behålla minkindustrin.

Detta trots att flera EU-länder upprättade permanenta förbud mot näringen när pandemin slog till, rapporterar Dagens Nyheter.

Inte minst efter att hundratals minkgårdar i Danmark och Nederländerna drabbades av coronaviruset, vilket även skedde på ett flertal minkfarmer i Blekinge.

Då inrättades ett temporärt förbud att avla mink i Sverige, som upphörde i januari 2022.

Och i riksdagen finns bred majoritet för att hålla igång industrin – fem av åtta riksdagspartier säger ja enligt en enkät som DN genomfört.

"Ingen plats i ett modernt samhälle"

Miljöpartiet är tillsammans med Vänsterpartiet och Liberalerna de enda som vill se ett förbud.

– Pälsen har ingen plats i ett modernt progressivt samhälle. Vi behöver inte päls för att leva ett bra liv och ska inte ägna oss åt verksamheter där djur tar skada. Om vi hade fått bestämma hade näringen inte fått återupptas efter avelsförbudet 2021, säger MP:s språkrör Per Bolund till DN.

SD-profil går emot partiet

Med jämna mellanrum dyker det dock upp motioner i riksdagen om att förbjuda minkindustrin.

Under hösten 2022 kom det in tre stycken – en av dem från Sverigedemokraternas Richard Jomshof som därmed går emot sitt eget parti i frågan.

– Trots att vissa förbättringar trots allt har skett visar de mångåriga bristerna inom svensk minknäring att dagens uppfödning av minkar i bur inte är förenlig med svensk djurskyddslag, framhåller Jomshof.

Oenighet bland Tidöavtalspartierna

Jomshofs parti vill istället se fler studier om minkars välfärd innan man agerar med ett förbud. Samma åsikt delas av KD och M, medan Tidöavtalets fjärde parti vill se en permanent avveckling.

– Det kan ske antingen genom skärpta djurskyddskrav eller genomgår regelrätt förbud, uttrycker Elin Nilsson, Liberalernas ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, till DN.

Drastisk minskning

Som en konsekvens av pandemin har antalet minkfarmer i Sverige, och Blekinge i synnerhet, minskat.

Före pandemin fanns det ett tjugotal minkuppfödare i länet, på Listerlandet finns nu drygt enbart hälften kvar. 

En effekt som synts i hela Sverige.

– Vi har kommit till ett läge med minknäringen i Sverige där vi helt enkelt inte är i behov av de här lokalerna, säger riksförbundet Svensk minks vd Jörgen Martinsson till Blekinge Läns Tidning.

Håller hoppet uppe

Enligt Jörgen Martinsson finns det dock trots allt en framtid för branschen såväl i Blekinge som i resten av Sverige.

– Minkuppfödare är ett otroligt segt släkte som har upplevt och överlevt mycket. Vi ska se till att det finns förutsättningar för de som vill fortsätta med minknäringen. Där har det inte skett någon förändring.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp J. McArthur

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen