Per Bolund vill införa förbud

2023 01 10

I Sverige vill en majoritet av riksdagspartierna behålla minkindustrin.

Detta trots att flera EU-länder upprättade permanenta förbud mot näringen när pandemin slog till, rapporterar Dagens Nyheter.

Inte minst efter att hundratals minkgårdar i Danmark och Nederländerna drabbades av coronaviruset, vilket även skedde på ett flertal minkfarmer i Blekinge.

Då inrättades ett temporärt förbud att avla mink i Sverige, som upphörde i januari 2022.

Och i riksdagen finns bred majoritet för att hålla igång industrin – fem av åtta riksdagspartier säger ja enligt en enkät som DN genomfört.

"Ingen plats i ett modernt samhälle"

Miljöpartiet är tillsammans med Vänsterpartiet och Liberalerna de enda som vill se ett förbud.

– Pälsen har ingen plats i ett modernt progressivt samhälle. Vi behöver inte päls för att leva ett bra liv och ska inte ägna oss åt verksamheter där djur tar skada. Om vi hade fått bestämma hade näringen inte fått återupptas efter avelsförbudet 2021, säger MP:s språkrör Per Bolund till DN.

SD-profil går emot partiet

Med jämna mellanrum dyker det dock upp motioner i riksdagen om att förbjuda minkindustrin.

Under hösten 2022 kom det in tre stycken – en av dem från Sverigedemokraternas Richard Jomshof som därmed går emot sitt eget parti i frågan.

– Trots att vissa förbättringar trots allt har skett visar de mångåriga bristerna inom svensk minknäring att dagens uppfödning av minkar i bur inte är förenlig med svensk djurskyddslag, framhåller Jomshof.

Oenighet bland Tidöavtalspartierna

Jomshofs parti vill istället se fler studier om minkars välfärd innan man agerar med ett förbud. Samma åsikt delas av KD och M, medan Tidöavtalets fjärde parti vill se en permanent avveckling.

– Det kan ske antingen genom skärpta djurskyddskrav eller genomgår regelrätt förbud, uttrycker Elin Nilsson, Liberalernas ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, till DN.

Drastisk minskning

Som en konsekvens av pandemin har antalet minkfarmer i Sverige, och Blekinge i synnerhet, minskat.

Före pandemin fanns det ett tjugotal minkuppfödare i länet, på Listerlandet finns nu drygt enbart hälften kvar. 

En effekt som synts i hela Sverige.

– Vi har kommit till ett läge med minknäringen i Sverige där vi helt enkelt inte är i behov av de här lokalerna, säger riksförbundet Svensk minks vd Jörgen Martinsson till Blekinge Läns Tidning.

Håller hoppet uppe

Enligt Jörgen Martinsson finns det dock trots allt en framtid för branschen såväl i Blekinge som i resten av Sverige.

– Minkuppfödare är ett otroligt segt släkte som har upplevt och överlevt mycket. Vi ska se till att det finns förutsättningar för de som vill fortsätta med minknäringen. Där har det inte skett någon förändring.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp J. McArthur

Text: Redaktionen


JUST NU: Varning om ryska stridsflyg – ”Nato kan inte svara”

2025 11 30

Forskare varnar om ryska stridsflygplan.

Ryska stridsflygplan har varit framgångsrika i kriget i Ukraina.

Fiender har skjutits ned från upp till 177 kilometers avstånd med jaktrobotar.

Nu varnar forskare för att många Natovapen inte kan matcha den ryska förmågan.

Stora ryska framgångar

Ryska defensiva jaktflygpatruller har varit anmärkningsvärt framgångsrika, rapporterar Iltalehti.

Forskare vid Royal United Services Institute menar att ryska jaktflygplan av modellen Sukhoi Su-35S har haft särskilt stora framgångar.

Det har hindrat Ukraina från att använda sina stridsflygplan nära frontlinjen i någon större utsträckning, enligt forskarna, med undantag för när man använder långdistansvapen.

Ryssland har ofta kunnat uppnå segrar i luften mot ukrainska stridsflygplan, även på långt avstånd. Jaktroboten Vympel R-37M har varit av stor betydelse för Ryssland, och ukrainska plan har kunnat skjutas ned från ett avstånd på upp till 177 kilometer.

Ryska förmågan utvecklas

Nu varnar forskarna för att Natoländer behöver se över sin egen förmåga.

– Enligt forskarna är detta (177 km) en betydligt längre sträcka än vad majoriteten av Natos luft-till-luft-vapen skulle klara av, rapporterar tidningen.

Ryssland har dock i stor utsträckning gynnats av att Ukrainas utrustning inte har haft effektiva radarvarningen, åtminstone när det gäller äldre stridsflygplan, enligt tidningen.

Nato har överlag en högre förmåga än Ryssland när det gäller luftstrid, ändå menar forskarna att många Natoländer måste se upp.

Ryssarna har också utvecklat sin Su-35S-flotta under kriget, menar de.

– Särskilt har bildkapaciteten hos syntetisk aperturradar (SAR) förbättrats både för målmålsökning och skadebedömning, rapporterar tidningen.

Förhandlar om fredsplan

Den ryska aggressiviteten fortsätter att skapa oro i världen, samtidigt som förhandlingar om den föreslagna fredsplanen pågår.

En ukrainsk delegation har nu rest till USA för att fortsätta förhandla om fredsplanen, rapporterar Kyiv Independent.

Volodymyr Zelenskyj säger sig vara hoppfull och menar att amerikanarna har visat tecken på konstruktivitet.

Foto: Anna Zvereva Wikimedia

Text: Redaktionen


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen