Per Bolund vill införa förbud

2023 01 10

Detta trots att flera EU-länder upprättade permanenta förbud mot näringen när pandemin slog till, rapporterar Dagens Nyheter.

Inte minst efter att hundratals minkgårdar i Danmark och Nederländerna drabbades av coronaviruset, vilket även skedde på ett flertal minkfarmer i Blekinge.

Då inrättades ett temporärt förbud att avla mink i Sverige, som upphörde i januari 2022.

Och i riksdagen finns bred majoritet för att hålla igång industrin – fem av åtta riksdagspartier säger ja enligt en enkät som DN genomfört.

"Ingen plats i ett modernt samhälle"

Miljöpartiet är tillsammans med Vänsterpartiet och Liberalerna de enda som vill se ett förbud.

– Pälsen har ingen plats i ett modernt progressivt samhälle. Vi behöver inte päls för att leva ett bra liv och ska inte ägna oss åt verksamheter där djur tar skada. Om vi hade fått bestämma hade näringen inte fått återupptas efter avelsförbudet 2021, säger MP:s språkrör Per Bolund till DN.

SD-profil går emot partiet

Med jämna mellanrum dyker det dock upp motioner i riksdagen om att förbjuda minkindustrin.

Under hösten 2022 kom det in tre stycken – en av dem från Sverigedemokraternas Richard Jomshof som därmed går emot sitt eget parti i frågan.

– Trots att vissa förbättringar trots allt har skett visar de mångåriga bristerna inom svensk minknäring att dagens uppfödning av minkar i bur inte är förenlig med svensk djurskyddslag, framhåller Jomshof.

Oenighet bland Tidöavtalspartierna

Jomshofs parti vill istället se fler studier om minkars välfärd innan man agerar med ett förbud. Samma åsikt delas av KD och M, medan Tidöavtalets fjärde parti vill se en permanent avveckling.

– Det kan ske antingen genom skärpta djurskyddskrav eller genomgår regelrätt förbud, uttrycker Elin Nilsson, Liberalernas ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, till DN.

Drastisk minskning

Som en konsekvens av pandemin har antalet minkfarmer i Sverige, och Blekinge i synnerhet, minskat.

Före pandemin fanns det ett tjugotal minkuppfödare i länet, på Listerlandet finns nu drygt enbart hälften kvar. 

En effekt som synts i hela Sverige.

– Vi har kommit till ett läge med minknäringen i Sverige där vi helt enkelt inte är i behov av de här lokalerna, säger riksförbundet Svensk minks vd Jörgen Martinsson till Blekinge Läns Tidning.

Håller hoppet uppe

Enligt Jörgen Martinsson finns det dock trots allt en framtid för branschen såväl i Blekinge som i resten av Sverige.

– Minkuppfödare är ett otroligt segt släkte som har upplevt och överlevt mycket. Vi ska se till att det finns förutsättningar för de som vill fortsätta med minknäringen. Där har det inte skett någon förändring.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp J. McArthur

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen