Pensionssparare får pengar på kontot – idag fredag

2024 12 06

På fredagen kommer insättningen av 54 miljarder kronor till pensionsspararnas konton att påbörjas.

Det låter Pensionsmyndigheten meddela i ett pressutskick.

Insättningen gäller intjänade premiepensionsrätter och är en del av den totala pensionsinrättning som i år uppgår till 655 miljarder kronor och som tilldelas pensionsspararna.

I summan ingår premier för inkomstpension, premiepension och tjänstepension.

Inleds ikväll

Årets insättning av 54 miljarder kronor till spararnas premiepension inleds under fredagskvällen den 6 december.

Den gäller pensionsavsättningen för inkomståret 2023 plus ränta. I snitt motsvarar insättningen 9 093 kronor per sparare i genomsnitt och den maximala insättningen ligger på 14 433 kronor.

– Nu fördelas cirka 54 miljarder kronor i premiepensionsfonder enligt varje persons fondval. Den som vill veta mer om sina fondval inom premiepensionen behöver inte ringa utan kan logga in på pensionsmyndigheten.se, säger Estrella Zarate, fondinformationschef på Pensionsmyndigheten.

Köper nya fondandelar

Pengarna som sätts in på pensionsspararnas konton kommer att användas för att köpa nya fondandelar.

Dessa köp inleds på måndag den 9 december.

Av pensionsavgiften, om totalt 18,5 procent av pensionsunderlaget som går till allmän pension, går 2,5 procentenheter till premiepensionen. Det motsvarar ungefär en sjundedel.

16 procent går till inkomstpensionen.

– Insättningen bokförs för varje pensionssparare men avgifterna i ett fördelningssystem utbetalas mer eller mindre direkt som pension till dagens pensionärer, förklarar Pensionsmyndigheten.

Förvald fond eller aktivt val

När det gäller premiepensionen bokförs även den och sparas för varje person och placeras i fonder – antingen i förvalet AP7 eller en fond som spararen själv väljer.

– Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, säger Estrella Zarate.

Drygt nio av tio anställda har även tjänstepension och där uppskattar Pensionsmyndigheten årets insättningar till 260 miljarder kronor.

Företagare med enskild firma eller aktiebolag saknar ofta tjänstepension och måste därför spara själv för att kompensera för pensionen.

Fakta: Så fungerar premiepensionsrätter

2024 får 5 966 308 sparare premiepensionsrätter. Motsvarande antal 2023 var 5 959 882 sparare.
Av dessa är 184 924 sparare nya i premiepensionssystemet. Motsvarande antal nya sparare 2023 var 237 602.
Avsättningen till premiepensionen har fram till december förvaltats hos Pensionsmyndigheten i en tillfällig förvaltning. Ränteförvaltningen har genererat en positiv avkastning som ökar tilldelningen till spararna med 1 888 miljoner kronor eller ytterligare 316 kronor i pensionsrätter i genomsnitt per sparare.
Nya sparares pensionsrätter placeras med automatik i AP7 Såfa. Ett brev efter insättningen informerar om att de erhållit premiepensionsmedel samt att de har möjlighet att göra ett eget fondval.
I samband med insättningen sker också rebalansering av AP7 Såfa där viktningen mellan aktie- och ränteplacering anpassas efter Såfa-spararens ålder. Fram till 55 års ålder har man dock 100 procent i AP7 Aktiefond. Rebalansering sker även för de övriga AP7-portföljerna.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Windows

Text: Redaktionen

Mycket populär svensk tradition stoppas

2026 04 28

En populär svensk tradition kan försvinna.

Vissa svenska traditioner är starkt förknippade med det vackra vårvädret, inte minst för barn och ungdomar.

Men nu är en sådan tradition på väg att stoppas.

”Äldre känner igen sig”

Den svenska sporten brännboll är känd sedan 1700-talet, och blev under 1900-talet en av de mest populära idrottsaktiviteterna i Sverige.

Men nu stoppas brännbollen i allt fler svenska skolor.

Anledningen är att många idrottslärare anser att brännbollen pressar eleverna, rapporterar SR.

Idrottsläraren Pierre Jakobsson i Nyköping är en av dem som väljer bort den klassiska aktiviteten på sina lektioner.

Han menar att brännboll är problematiskt eftersom elever känner sig utstirrade.

– Slår man inte så långt, då börjar utelaget gå framåt… den biten finns ju också givetvis, och jag tror att många av oss äldre känner igen sig kanske i de situationerna, säger Pierre Jakobsson till radiokanalen.

Lång tradition

De flesta svenskar har spelat brännboll i skolan, och har även föräldrar samt far- och morföräldrar som har spelat brännboll i skolan.

Det är alltså en lång tradition, men många har upplevt brännbollen som en pina.

Detta har fått allt fler idrottslärare att välja bort den klassiska våraktiviteten, till den grad att brännbollen i stort sett är på väg bort från idrottsämnet i skolan.

Det finns en oro för att den negativa erfarenheten som många har av brännboll spiller över på andra fysiska aktiviteter, så att viljan att idrotta och motionera minskar.

Många idrottslärare föredrar därför andra aktiviteter där eleverna känner sig mindre pressade eller utstirrade, rapporterar TV4.

– Jag har möjlighet att erbjuda andra aktiviteter som jag tycker är bättre för eleverna och ger ett mer aktivt deltagande och kanske inte just den här utstirrheten, säger Pierre Jakobsson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: MERZ: Då kan Ukraina bli medlem i EU

Kritiseras av idrottslärarförening

Inom Svenska idrottslärarföreningen är man dock kritisk till att idrottslärare väljer bort brännbollen helt och hållet.

Upplevelser av utsatthet förekommer i många situationer i livet, vilket man måste få tillfälle att träna på, menar föreningen, som också poängterar att det finns alternativa varianter av brännboll där elever kan välja olika bollar och redskap och där man anpassar reglerna för att minska utsattheten.

– Svenska idrottslärarföreningen vill gärna behålla brännboll som är en del av kulturen i Sverige, men att vi anpassar brännbollen efter situation och person, säger Jennie Nobelius, ordförande för Svenska idrottslärarföreningen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: "Luktar 2008 igen" - tidigare banktoppen varnar

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – nu varnas svenska turister

2026 04 28

Svenskar som planerar att besöka Norge kommer att få en dyrare upplevelse än vanligt.

Detta eftersom den norska kronan har stärkts markant mot den svenska. Den norska valutan noterar sin starkaste position mot den svenska kronan på ett och ett halvt år.

Sedan årsskiftet har den norska kronan stärkts med 8 procent mot den svenska, rapporterar Norges största affärstidning E24.

Under måndagen handlas valutorna ungefär på samma nivåer. En svensk krona kostar 1,01 norska kronor – den svagaste ställningen sedan november 2024.

Nu varnas svenska turister.

– De som vanligtvis tillbringar sommaren med att vandra i Norge måste vara beredda på att det har blivit märkbart dyrare, framhåller storbanken SEB i en färsk analys.

Flera förklaringar

Den norska kronan har stärkts av höga oljepriser, stabila skattefinanser och växande skatteintäkter från landets oljeindustri, rapporterar E24.

Samtidigt har flera av de faktorer som tidigare stärkte den svenska kronan mattats av, menar Handelsbankens chefsstrateg Nils Kristian Knudsen. Han pekar särskilt på försvars- och industrisatsningar i Sverige.

– Strukturen på den svenska börsen har planat ut lite, och marknadsfokuset har förändrats lite. Det finns inget som sticker ut positivt, säger Knudsen till tidningen.

Experten konstaterar samtidigt att det skett små förändringar i förhållandet mellan euron och den svenska kronan.

– I det här sammanhanget kan man säga att marknaden inte nödvändigtvis ser den norska kronan och Norge på samma sätt som Sverige, där det finns mer industri som tyngs av svagare siffror från kontinenten, säger Knudsen.

LÄS MER: Här behövs mer personal – nästan 40 000 kronor i lön

Små fall under måndagen

Under måndagen försvagas kronan mot både euron och dollarn.

Den svenska valutan faller med cirka 10 öre till 9,21 kronor per dollar. En liknande nedgång noteras mot euron, där kronan nu ligger på 10,80 kronor per euro.

LÄS OCKSÅ: Viktigt meddelande går ut till Gmail-användare

Foto: Riksbanken resp M. Haugland

Text: Redaktionen