Pensionssparare får pengar på kontot – idag fredag

2024 12 06

På fredagen kommer insättningen av 54 miljarder kronor till pensionsspararnas konton att påbörjas.

Det låter Pensionsmyndigheten meddela i ett pressutskick.

Insättningen gäller intjänade premiepensionsrätter och är en del av den totala pensionsinrättning som i år uppgår till 655 miljarder kronor och som tilldelas pensionsspararna.

I summan ingår premier för inkomstpension, premiepension och tjänstepension.

Inleds ikväll

Årets insättning av 54 miljarder kronor till spararnas premiepension inleds under fredagskvällen den 6 december.

Den gäller pensionsavsättningen för inkomståret 2023 plus ränta. I snitt motsvarar insättningen 9 093 kronor per sparare i genomsnitt och den maximala insättningen ligger på 14 433 kronor.

– Nu fördelas cirka 54 miljarder kronor i premiepensionsfonder enligt varje persons fondval. Den som vill veta mer om sina fondval inom premiepensionen behöver inte ringa utan kan logga in på pensionsmyndigheten.se, säger Estrella Zarate, fondinformationschef på Pensionsmyndigheten.

Köper nya fondandelar

Pengarna som sätts in på pensionsspararnas konton kommer att användas för att köpa nya fondandelar.

Dessa köp inleds på måndag den 9 december.

Av pensionsavgiften, om totalt 18,5 procent av pensionsunderlaget som går till allmän pension, går 2,5 procentenheter till premiepensionen. Det motsvarar ungefär en sjundedel.

16 procent går till inkomstpensionen.

– Insättningen bokförs för varje pensionssparare men avgifterna i ett fördelningssystem utbetalas mer eller mindre direkt som pension till dagens pensionärer, förklarar Pensionsmyndigheten.

Förvald fond eller aktivt val

När det gäller premiepensionen bokförs även den och sparas för varje person och placeras i fonder – antingen i förvalet AP7 eller en fond som spararen själv väljer.

– Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, säger Estrella Zarate.

Drygt nio av tio anställda har även tjänstepension och där uppskattar Pensionsmyndigheten årets insättningar till 260 miljarder kronor.

Företagare med enskild firma eller aktiebolag saknar ofta tjänstepension och måste därför spara själv för att kompensera för pensionen.

Fakta: Så fungerar premiepensionsrätter

  • 2024 får 5 966 308 sparare premiepensionsrätter. Motsvarande antal 2023 var 5 959 882 sparare.
  • Av dessa är 184 924 sparare nya i premiepensionssystemet. Motsvarande antal nya sparare 2023 var 237 602.
  • Avsättningen till premiepensionen har fram till december förvaltats hos Pensionsmyndigheten i en tillfällig förvaltning. Ränteförvaltningen har genererat en positiv avkastning som ökar tilldelningen till spararna med 1 888 miljoner kronor eller ytterligare 316 kronor i pensionsrätter i genomsnitt per sparare.
  • Nya sparares pensionsrätter placeras med automatik i AP7 Såfa. Ett brev efter insättningen informerar om att de erhållit premiepensionsmedel samt att de har möjlighet att göra ett eget fondval.
  • I samband med insättningen sker också rebalansering av AP7 Såfa där viktningen mellan aktie- och ränteplacering anpassas efter Såfa-spararens ålder. Fram till 55 års ålder har man dock 100 procent i AP7 Aktiefond. Rebalansering sker även för de övriga AP7-portföljerna.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Windows

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen