Pensionsåldern ökar kraftigt

2024 04 11

Den genomsnittliga åldern för pensionsuttag stiger kraftigt.

Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Under 2023 var den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension 66 år. En ökning med hela 1,2 år jämfört med föregående år.

Uppgången avviker stort från de senaste årens mönster. Sedan 2004 har medelåldern varit mellan 64,6 år och 65,0 år.

Enligt Pensionsmyndigheten beror den kraftiga ökningen på att tre höjda pensionsrelaterade åldersgränser trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023:

- höjning av lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 62 år till 63 år,

- höjning av åldersgränsen för när garantipension tidigast kan tas från 65 till 66 år,

- och höjning av LAS-åldern (lagen om anställningsskydd) från 68 år till 69 år.

 Pensionsmyndighetens analytiker Alma Masic bekräftar bilden.

– Vår rapport visar en ökning i den genomsnittliga pensioneringsåldern som är ovanligt kraftig. Orsaken till den stora ökningen är de tre höjda åldersgränserna som påverkar vilken tid man kan börja ta ut sin pension, säger hon.

Vänder tillbaka

Pensionsmyndigheten bedömer att den genomsnittliga pensionsåldern kommer att sjunka något under 2024, eftersom personer i den yngsta årskullen kan påbörja uttag av allmän pension som 63-åringar.

På grund av ändringarna som trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023 kunde personer födda 1961 inte ta ut allmän pension under 2023, utan fick vänta till 2024.

– De som ingår i årskullen födda 1961 hade kanske tänkt ta ut pension vid 62 års ålder men fick nu vänta till 63 års ålder på sitt pensionsuttag. Det innebär att vi med stor sannolikhet får se ett ökat pensionsuttag vid 63 års ålder under 2024 som kommer att dra ner den genomsnittliga pensioneringsåldern. Vi har uppskattat att pensioneringsåldern faller till omkring 65,6 år, baserat på beteenden vi såg vid förra pensionsåldershöjningen 2021, förklarar Alma Masic.

Ökad spridning

I dag tar allt fler personer ut sin pension senare i livet. Höjningen av åldersgränsen för tidigast uttag av garantipensionen är en stark bidragande orsak till det.

- I årskullen född 1938 tog 77 procent ut sin pension vid 65 års ålder. Denna andel har minskat för varje yngre årskull. Av de som föddes 1958 och som därför påverkats av höjningen av garantipensionsåldern var det endast 22 procent som tog ut sin pension vid 65 års ålder, framhåller Pensionsmyndigheten.

Snart styr riktåldern

Från 2026  är det en så kallad riktålder för pension som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern har tidigare fastställts för år 2026, 2027 och 2028. För alla år har den beräknats och fastställts till 67 år.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump kanske inte blev träffad av kula

2024 07 25

Nu ifrågasätts det om Donald Trump verkligen blev träffad av en kula vid mordförsöket.

Mordförsöket mot Donald Trump den 13 juli har skakat om både USA och världen.

Trump klarade sig med blotta förskräckelsen när han blev beskjuten av gärningsmannen Thomas Matthew Crooks, och kulan gick genom örat istället för att träffa huvudet.

Men nu ifrågasätter FBI om det verkligen var en kula som gick genom Trumps öra.

– Med avseende på president Trump så finns det vissa frågor kring huruvida det var en kula eller splitter som träffade hans öra, säger FBI-chefen Christopher Wray, rapporterar the Guardian.

Väcker starka reaktioner

FBI-chefens uttalande kom i samband med en utfrågning i kongressen.

Donald Trump själv har med bestämdhet sagt att det var en kula som träffade honom.

– Jag tog en kula för demokratin, har Trump bland annat sagt.

Men enligt Christopher Wray är detta alltså inte klarlagt än.

FBI-chefens uttalande väcker dock starka reaktioner och får hård kritik.

”Politiskt motiverat”

En av dem som protesterar mot uttalandet är Ronny Jackson, tidigare läkare i Vita huset och numera republikansk kongressledamot.

Han har enligt uppgifter själv undersökt Trumps öra.

Jackson menar att FBI-chefens uttalande är ”politiskt motiverat”, rapporterar tidningen.

– Det är ABSOLUT OANSVARIGT av Chris Wray att göra ett sådant uttalande som chef för FBI, skriver Ronny Jackson på X.

Jackson menar att Wray vid upprepade tillfällen har använt sin maktposition för att försöka motarbeta Donald Trump.

– DET VAR EN KULA – JAG HAR SETT SÅRET! PATETISKT!!!, dundrar Jackson på den sociala plattformen.

Trump har krävt FBI-chefens avgång

I utfrågningen i kongressen på onsdagen fick FBI-chefen också frågan om han sett någon kognitiv försämring hos president Joe Biden, rapporterar Forbes.

Wray svarade då att han inte träffat Joe Biden särskilt ofta men att han inte hade observerat någon kognitiv försämring hos presidenten i samband med sina samtal med Biden.

Detta fick Donald Trump att kräva FBI-chefens avgång i ett inlägg på plattformen Truth Social. Wray ”ljuger för kongressen”, enligt Trump.

Det står med andra ord klart att Trump-lägret inte har något större förtroende för FBI-chefen just nu.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen