Pensionsåldern ökar kraftigt

2024 04 11

Den genomsnittliga åldern för pensionsuttag stiger kraftigt.

Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Under 2023 var den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension 66 år. En ökning med hela 1,2 år jämfört med föregående år.

Uppgången avviker stort från de senaste årens mönster. Sedan 2004 har medelåldern varit mellan 64,6 år och 65,0 år.

Enligt Pensionsmyndigheten beror den kraftiga ökningen på att tre höjda pensionsrelaterade åldersgränser trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023:

- höjning av lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 62 år till 63 år,

- höjning av åldersgränsen för när garantipension tidigast kan tas från 65 till 66 år,

- och höjning av LAS-åldern (lagen om anställningsskydd) från 68 år till 69 år.

Pensionsmyndighetens analytiker Alma Masic bekräftar bilden.

– Vår rapport visar en ökning i den genomsnittliga pensioneringsåldern som är ovanligt kraftig. Orsaken till den stora ökningen är de tre höjda åldersgränserna som påverkar vilken tid man kan börja ta ut sin pension, säger hon.

Vänder tillbaka

Pensionsmyndigheten bedömer att den genomsnittliga pensionsåldern kommer att sjunka något under 2024, eftersom personer i den yngsta årskullen kan påbörja uttag av allmän pension som 63-åringar.

På grund av ändringarna som trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023 kunde personer födda 1961 inte ta ut allmän pension under 2023, utan fick vänta till 2024.

– De som ingår i årskullen födda 1961 hade kanske tänkt ta ut pension vid 62 års ålder men fick nu vänta till 63 års ålder på sitt pensionsuttag. Det innebär att vi med stor sannolikhet får se ett ökat pensionsuttag vid 63 års ålder under 2024 som kommer att dra ner den genomsnittliga pensioneringsåldern. Vi har uppskattat att pensioneringsåldern faller till omkring 65,6 år, baserat på beteenden vi såg vid förra pensionsåldershöjningen 2021, förklarar Alma Masic.

Ökad spridning

I dag tar allt fler personer ut sin pension senare i livet. Höjningen av åldersgränsen för tidigast uttag av garantipensionen är en stark bidragande orsak till det.

- I årskullen född 1938 tog 77 procent ut sin pension vid 65 års ålder. Denna andel har minskat för varje yngre årskull. Av de som föddes 1958 och som därför påverkats av höjningen av garantipensionsåldern var det endast 22 procent som tog ut sin pension vid 65 års ålder, framhåller Pensionsmyndigheten.

Snart styr riktåldern

Från 2026 är det en så kallad riktålder för pension som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern har tidigare fastställts för år 2026, 2027 och 2028. För alla år har den beräknats och fastställts till 67 år.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen

Klassisk choklad i konkurs

2026 05 27

En populär choklad kan försvinna.

En älskad chokladtillverkare har försatts i konkurs.

Detta kan innebära slutet för en klassisk produkt som även är älskad i Sverige.

Ekonomisk kollaps

Den traditionsrika chokladproducenten Salzburg Schokolade GmbH har försatts i konkurs efter flera år av ekonomiska svårigheter, rapporterar den schweiziska nyhetssajten Watson.

Företaget, som är starkt förknippat med de berömda Mozartkulorna genom varumärket Mirabell, har tidigare försökt räddas genom en saneringsplan – men utan långsiktig framgång.

– Enligt kreditskyddsorganisationen KSV1870 uppgår företagets skulder till cirka 7,7 miljoner euro. Omkring 300 borgenärer påverkas av konkursen, uppger nyhetssajten.

Produktionen har redan stoppats stegvis och de sista 58 anställda har sagts upp.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Mozartkulornas framtid i fara

För många konsumenter är det just Mozartkulorna som gör företaget känt.

I Sverige är de en återkommande favorit vid högtider och gåvor, men nu riskerar den klassiska chokladen att försvinna från butikshyllorna helt.

Den klassiska chokladfabriken i Grödig i södra Salzburg har en lång och betydelsefull historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet.

Där har de berömda Mozartkulorna tillverkats sedan 1890 – nästan ett sekel efter att Wolfgang Amadeus Mozart gick bort.

Misslyckad saneringsplan

Företaget ansökte först om sanering redan 2021 och lyckades då undvika konkurs genom en saneringsplan.

En del av skulderna betalades, men den sista delen uteblev.

– Vi arbetar hårt för att säkerställa att produktionen av Mirabell-produkter kan fortsätta utan avbrott. Efter att noggrant ha granskat våra produktionsalternativ har vi hittat en lösning inom vårt europeiska nätverk som kommer att säkra den framtida produktionen av vårt varumärke Mirabell, uppgav Mondelez ledning i Österrike, till Euronews i fjol.

Planen föll till slut samman när tillgångarnas värde inte räckte till.

Om ingen ny lösning hittas riskerar nu ett av Europas mest kända chokladnamn att försvinna från marknaden.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: C Proust

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har lurat norra Europa

2026 05 27

Ryssland anklagas för att ha manipulerat flera system.

Uppgifter från Litauen pekar på att Ryssland har byggt upp ett omfattande system för GPS-störningar.

Detta kan påverka stora delar av norra Europa och skapa risker för både flygtrafik och sjöfart, rapporterar RBc Ukraine.

Nära Nato-gränser

Enligt Darius Kuliesius, biträdande chef för den litauiska regleringsmyndigheten för kommunikation, har Ryssland kraftigt ökat sin kapacitet för så kallad GPS-spoofing.

Detta innebär att falska signaler kan skickas långt in över europeiskt luftrum och havsområden.

Det kan lura navigationssystem i allt från flygplan och fartyg till mobilnät.

Han förklarar att antalet antenner i Kaliningrad-regionen, som gränsar till flera Nato-länder, har ökat från tre till 36.

Enligt honom kan signalerna nu nå upp till 450 kilometer in i europeiskt territorium, vilket innebär att även civila system riskerar att påverkas långt från gränsen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Flera länder i riskzonen

De litauiska myndigheterna varnar för att störningarna inte är begränsade till en enskild region.

Istället sträcker sig påverkan över stora delar av norra och östra Europa.

Bland de områden som anges som särskilt utsatta finns Östersjöområdet, Östersjön samt Estland, Lettland, Litauen och stora delar av Polen.

Även delar av Finland och Sverige uppges kunna påverkas.

Myndigheterna rapporterar dessutom störningar i mobila nätverk i områden nära Kaliningrad.

– Sedan invasionen av Ukraina 2022 har europeiska länder ofta anklagat Ryssland för elektronisk störning, men Vladimir Putins regering förnekar detta och skyller i stället på västliga smutskastningskampanjer, skriver Reuters.

Systematiska störningar

Enligt den litauiska analysen har GPS-störningarna gått från enstaka incidenter till en mer organiserad och kontinuerlig verksamhet.

– De sporadiska störningarna började i samband med Natos toppmöte i Vilnius 2023. Nu har de byggt upp infrastrukturen och störningarna har blivit systematiska, permanenta – en oavbruten rysk provokation mot europeisk säkerhet, säger Kuliesius, till Reuters.

Tekniken påverkar inte bara navigationssystem utan även sjöfart och flygtrafik i Östersjön, vilket enligt experter kan innebära ökade risker för felrutter och säkerhetsincidenter.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen