Pensionsåldern ökar kraftigt

2024 04 11

Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Under 2023 var den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension 66 år. En ökning med hela 1,2 år jämfört med föregående år.

Uppgången avviker stort från de senaste årens mönster. Sedan 2004 har medelåldern varit mellan 64,6 år och 65,0 år.

Enligt Pensionsmyndigheten beror den kraftiga ökningen på att tre höjda pensionsrelaterade åldersgränser trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023:

- höjning av lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 62 år till 63 år,

- höjning av åldersgränsen för när garantipension tidigast kan tas från 65 till 66 år,

- och höjning av LAS-åldern (lagen om anställningsskydd) från 68 år till 69 år.

 Pensionsmyndighetens analytiker Alma Masic bekräftar bilden.

– Vår rapport visar en ökning i den genomsnittliga pensioneringsåldern som är ovanligt kraftig. Orsaken till den stora ökningen är de tre höjda åldersgränserna som påverkar vilken tid man kan börja ta ut sin pension, säger hon.

Vänder tillbaka

Pensionsmyndigheten bedömer att den genomsnittliga pensionsåldern kommer att sjunka något under 2024, eftersom personer i den yngsta årskullen kan påbörja uttag av allmän pension som 63-åringar.

På grund av ändringarna som trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023 kunde personer födda 1961 inte ta ut allmän pension under 2023, utan fick vänta till 2024.

– De som ingår i årskullen födda 1961 hade kanske tänkt ta ut pension vid 62 års ålder men fick nu vänta till 63 års ålder på sitt pensionsuttag. Det innebär att vi med stor sannolikhet får se ett ökat pensionsuttag vid 63 års ålder under 2024 som kommer att dra ner den genomsnittliga pensioneringsåldern. Vi har uppskattat att pensioneringsåldern faller till omkring 65,6 år, baserat på beteenden vi såg vid förra pensionsåldershöjningen 2021, förklarar Alma Masic.

Ökad spridning

I dag tar allt fler personer ut sin pension senare i livet. Höjningen av åldersgränsen för tidigast uttag av garantipensionen är en stark bidragande orsak till det.

- I årskullen född 1938 tog 77 procent ut sin pension vid 65 års ålder. Denna andel har minskat för varje yngre årskull. Av de som föddes 1958 och som därför påverkats av höjningen av garantipensionsåldern var det endast 22 procent som tog ut sin pension vid 65 års ålder, framhåller Pensionsmyndigheten.

Snart styr riktåldern

Från 2026  är det en så kallad riktålder för pension som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern har tidigare fastställts för år 2026, 2027 och 2028. För alla år har den beräknats och fastställts till 67 år.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen

MP ger besked: Omstridd skatt ska återinföras

2026 09 02

Det meddelar Miljöpartiet på tisdagskvällen.

Skatten som MP vill återinföra är den omdebatterade flygskatten.

Regeringen och SD avskaffade flygskatten i juli 2025.

– Vi gör det för att främja flygtrafiken i hela landet och därmed förbättra tillgängligheten i hela landet. Det blir helt enkelt sänkta biljettpriser, sade Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg på en pressträff när beslutet presenterades.

Nu vill Miljöpartiet återinföra skatten, rapporterar Di.

Dessutom föreslår partiet en höjning av bränsleskatten och ett återinförande av reduktionsplikten.

– Vi behöver ha så pass höga priser på fossila bränslen att omställningen fortsätter i den takt som är nödvändig, säger Janine Alm Ericson, partiets ekonomiskpolitiska talesperson, till tidningen.

100 miljarder kronor per år

Ett återinförande av flygskatten är en del av Miljöpartiets satsningar för att minska utsläppen och påskynda den gröna omställningen i Sverige.

Utöver skattehöjningar vill MP även låna pengar för att finansiera satsningarna.

– Vi vill satsa 100 miljarder kronor per år i tio år så att industrin kan ställa om, så att vi kan bygga ut järnvägen och skapa ett förnybart elsystem. Vi vill också göra stora investeringar i välfärden, säger Janine Alm Ericson till tidningen.

LÄS MER: Jättesänkning på Ikea

1 008 kronor

När regeringen avskaffade flygskatten uppgick skattesatsen till 76, 315 eller 504 kronor per passagerare, beroende på flygresans slutdestination.

Avskaffandet innebar att en tur- och returresa som mest kunde bli 1 008 kronor billigare. För resor inom Sverige bedömdes biljettpriset sjunka med 82 kronor per passagerare för en enkelresa och 164 kronor för en tur- och returresa.

LÄS OCKSÅ: Attack vid Östersjön

Foto: Miljöpartiet de gröna

Text: Redaktionen