Pensionsåldern ökar kraftigt

2024 04 11

Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Under 2023 var den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension 66 år. En ökning med hela 1,2 år jämfört med föregående år.

Uppgången avviker stort från de senaste årens mönster. Sedan 2004 har medelåldern varit mellan 64,6 år och 65,0 år.

Enligt Pensionsmyndigheten beror den kraftiga ökningen på att tre höjda pensionsrelaterade åldersgränser trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023:

- höjning av lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 62 år till 63 år,

- höjning av åldersgränsen för när garantipension tidigast kan tas från 65 till 66 år,

- och höjning av LAS-åldern (lagen om anställningsskydd) från 68 år till 69 år.

 Pensionsmyndighetens analytiker Alma Masic bekräftar bilden.

– Vår rapport visar en ökning i den genomsnittliga pensioneringsåldern som är ovanligt kraftig. Orsaken till den stora ökningen är de tre höjda åldersgränserna som påverkar vilken tid man kan börja ta ut sin pension, säger hon.

Vänder tillbaka

Pensionsmyndigheten bedömer att den genomsnittliga pensionsåldern kommer att sjunka något under 2024, eftersom personer i den yngsta årskullen kan påbörja uttag av allmän pension som 63-åringar.

På grund av ändringarna som trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023 kunde personer födda 1961 inte ta ut allmän pension under 2023, utan fick vänta till 2024.

– De som ingår i årskullen födda 1961 hade kanske tänkt ta ut pension vid 62 års ålder men fick nu vänta till 63 års ålder på sitt pensionsuttag. Det innebär att vi med stor sannolikhet får se ett ökat pensionsuttag vid 63 års ålder under 2024 som kommer att dra ner den genomsnittliga pensioneringsåldern. Vi har uppskattat att pensioneringsåldern faller till omkring 65,6 år, baserat på beteenden vi såg vid förra pensionsåldershöjningen 2021, förklarar Alma Masic.

Ökad spridning

I dag tar allt fler personer ut sin pension senare i livet. Höjningen av åldersgränsen för tidigast uttag av garantipensionen är en stark bidragande orsak till det.

- I årskullen född 1938 tog 77 procent ut sin pension vid 65 års ålder. Denna andel har minskat för varje yngre årskull. Av de som föddes 1958 och som därför påverkats av höjningen av garantipensionsåldern var det endast 22 procent som tog ut sin pension vid 65 års ålder, framhåller Pensionsmyndigheten.

Snart styr riktåldern

Från 2026  är det en så kallad riktålder för pension som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern har tidigare fastställts för år 2026, 2027 och 2028. För alla år har den beräknats och fastställts till 67 år.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen

700 000 svenskar riskerar böter – nu säger SD nej

2025 10 13

Antalet svenskar som tittar på olaglig ip-tv, alltså illegalt streamad tv, har skjutit i höjden på senare tid.

Enligt Mediavision är det runt 700 000 svenska hushåll som tittar på olaglig tv.

I en utredning föreslås att detta ska kunna bestraffas med böter – men nu säger SD nej.

Riskerar böter – SD säger nej

Regeringens utredare har föreslagit att personer som tittar på illegal ip-tv ska kunna bötfällas genom en ny lag som föreslås träda i kraft 1 juli 2026.

Men Sverigedemokraterna går nu emot förslaget.

”Polisen ska inte jaga vanliga tittare”, skriver partiets kulturpolitiska talesperson Alexander Christiansson i en debattartikel i SvD.

– Att bötfälla tittare som bara vill se sitt favoritlag spela är varken rättvist eller effektivt. Sverige behöver en politik som bekämpar brott – inte kriminaliserar vanliga människor, menar Christiansson.

Många som använder illegal ip-tv gör det för att kunna streama sport eller film.

Antalet svenska hushåll som använder illegal ip-tv uppgår till 700 000, uppgav Mediavision i januari, vilket SR rapporterade. Det var då en ökning med 25 procent på bara sju månader.

LÄS OCKSÅ: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Höga priser i Sverige

SD:s kulturpolitiska talesperson menar att förslaget om att dessa människa ska kunna bötfällas är felriktat.

– Det är inte den som vill se sitt fotbollslag spela som ska jagas utan de bolag som ofta med koppling till organiserad brottslighet driver och tjänar pengar på dessa olagliga tjänster, skriver Alexander Christiansson i debattartikeln.

Han menar också att det helt enkelt är för dyrt att streama lagligt i Sverige, och att det är därför människor använder olagliga tjänster.

Därför bör man göra någonting åt den svenska streamingmarknaden, anser SD.

– Sverige har bland de högsta priserna i världen på laglig streaming. Det beror på att rättigheterna är dyra, konkurrensen svag och den svenska marknaden liten, skriver Alexander Christiansson i debattartikeln.

Kulturministern vill se förändring

Regeringens utredare har påpekat att enskilda rättighetshavare, filmskapare och idrottsföreningar årligen går miste om cirka en och en halv miljard kronor på grund av den olagliga streamingen.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) tycker att det här är ett stort problem.

– Fler och fler svenskar väljer att betala pengar rakt in i organiserad brottslighet för att kunna titta på filmer, sportevenemang och tv-serier genom illegal IP-tv, har Parisa Liljestrand tidigare sagt till Expressen.

Hon menar också att Sverige sticker ut i Europa.

– Sverige är ett av de länder i EU där det här problemet är väldigt utbrett, har kulturministern sagt till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen