Pensionsåldern ökar kraftigt

2024 04 11

Den genomsnittliga åldern för pensionsuttag stiger kraftigt.

Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Under 2023 var den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension 66 år. En ökning med hela 1,2 år jämfört med föregående år.

Uppgången avviker stort från de senaste årens mönster. Sedan 2004 har medelåldern varit mellan 64,6 år och 65,0 år.

Enligt Pensionsmyndigheten beror den kraftiga ökningen på att tre höjda pensionsrelaterade åldersgränser trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023:

- höjning av lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 62 år till 63 år,

- höjning av åldersgränsen för när garantipension tidigast kan tas från 65 till 66 år,

- och höjning av LAS-åldern (lagen om anställningsskydd) från 68 år till 69 år.

Pensionsmyndighetens analytiker Alma Masic bekräftar bilden.

– Vår rapport visar en ökning i den genomsnittliga pensioneringsåldern som är ovanligt kraftig. Orsaken till den stora ökningen är de tre höjda åldersgränserna som påverkar vilken tid man kan börja ta ut sin pension, säger hon.

Vänder tillbaka

Pensionsmyndigheten bedömer att den genomsnittliga pensionsåldern kommer att sjunka något under 2024, eftersom personer i den yngsta årskullen kan påbörja uttag av allmän pension som 63-åringar.

På grund av ändringarna som trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023 kunde personer födda 1961 inte ta ut allmän pension under 2023, utan fick vänta till 2024.

– De som ingår i årskullen födda 1961 hade kanske tänkt ta ut pension vid 62 års ålder men fick nu vänta till 63 års ålder på sitt pensionsuttag. Det innebär att vi med stor sannolikhet får se ett ökat pensionsuttag vid 63 års ålder under 2024 som kommer att dra ner den genomsnittliga pensioneringsåldern. Vi har uppskattat att pensioneringsåldern faller till omkring 65,6 år, baserat på beteenden vi såg vid förra pensionsåldershöjningen 2021, förklarar Alma Masic.

Ökad spridning

I dag tar allt fler personer ut sin pension senare i livet. Höjningen av åldersgränsen för tidigast uttag av garantipensionen är en stark bidragande orsak till det.

- I årskullen född 1938 tog 77 procent ut sin pension vid 65 års ålder. Denna andel har minskat för varje yngre årskull. Av de som föddes 1958 och som därför påverkats av höjningen av garantipensionsåldern var det endast 22 procent som tog ut sin pension vid 65 års ålder, framhåller Pensionsmyndigheten.

Snart styr riktåldern

Från 2026 är det en så kallad riktålder för pension som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.

Riktåldern har tidigare fastställts för år 2026, 2027 och 2028. För alla år har den beräknats och fastställts till 67 år.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen