Pekas ut att bli årets julvärd i SVT – känd från svensk tv-succé

2024 10 30

Om bara några veckor avslöjas vem som blir årets julvärd i SVT.

Arné Weise gjorde debut i stolen redan 1966. 

På 1980- och 90-talet prenumererade han sedan på uppdraget ända fram till 2002 då profilen till slut tackade för sig.

Därefter har stora namn som exempelvis Henrik Dorsin, Lasse Kronér, Ingvar Oldsberg, Lotta Bromé, Babben Larsson och Sanna Nielsen axlat rollen.

Ingen av dem ser dock ut att göra comeback i studion 2024.

Tv-profil kan få jobbet

Åtminstone inte enligt oddssättarna.

Istället är det tre personer som enligt Unibet delar på favoritskapet i år: Christina Schollin, Fredrik Lindström och Pernilla Wahlgren.

Samtliga står i oddset tio gånger pengarna.

Fredrik Lindström, känd från "På spåret" som ofta rankas som Sveriges mest populära tv-program, har därmed lägre odds än sin kollega Kristian Luuk (15.00) från samma program.

Kamp mellan mor och dotter

Speciellt är också att det är en “familjekamp” mellan mamma Christina Schollin och hennes dotter Pernilla Wahlgren, som är ett välbekant ansikte från exempelvis "Allsång på Skansen" och reality-programmet "Wahlgrens värld".

Det är alltid en nagelbitare att förutspå vem som blir årets julvärd, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet, i en kommentar.

– I år är det extra spännande med en riktig mor-dotter-duell på topplistan. Och med Pernillas barn, Benjamin och Bianca Ingrosso, också med i spelet som högoddsare, kan det bli en riktig familjeaffär.

"Ett hedersuppdrag"

Förra året var det David Batra som fick tända ljuset vid klockan 15 och påannonsera Kalle Anka inför hela svenska folket.

Komikern själv kallade jobbet för “ett hedersuppdrag”.

Julvärden är viktig för de flesta och kanske ännu mer om man sitter ensam, så det är ett ansvar man har, sade David Batra till SVT till tillfället.

Samtliga kandidater och odds

Christina Schollin: 10.00
Fredrik Lindström: 10.00
Pernilla Wahlgren: 10.00
Björn Skifs: 12.00
Carina Bergfeldt: 15.00
Farah Abadi: 15.00
Jill Johnson: 15.00
Kristian Luuk: 15.00
Lasse Kronér: 15.00
Måns Zelmerlöw: 15.00
Niklas Strömstedt: 15.00
Per Andersson: 15.00
Peter Haber: 15.00
Suzanne Reuter: 15.00
Andreas Weise: 20.00
David Lindgren: 20.00
Edward Blom: 20.00
Eva Röse: 20.00
Johan Rheborg: 20.00
Jonas Gardell: 20.00
Lasse Åberg: 20.00
Marie Göranzon: 20.00
Mark Levengood: 20.00
Nour El Refai: 20.00
Tommy Körberg: 20.00
Adam Pålsson: 25.00
Benjamin Ingrosso: 25.00
Britta Zackari Wahlström: 25.00
Bianca Ingrosso: 50.00

Källa: Unibet

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen