Juridiskt problem pekas ut i regeringens elstöd

2023 01 11

Att regeringen håller fast vid att hemlighålla uppgifter om elstödet är problematiskt.

Det anser Joakim Nergelius, professor i juridik och konstitutionell rätt vid Örebro universitet, rapporterar SVT.

Han pekar specifikt på det faktum att regeringen kör över Lagrådets kritik om att sekretessbelägga personuppgifter för de som ska ta del av elstödet.

– Regeringen har hittills bara anfört allmänna skäl för sekretessen och enligt Lagrådet är det inte skäl nog. Utifrån den kritik som lagts fram skulle jag säga att förslaget är väldigt svagt underbyggt, säger han till tv-kanalen.

Försvarat beslutet

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare försvarat att regeringen håller fast vid beslutet, trots Lagrådets uppmaning om att häva sekretessen.

– De ifrågasätter att inte alla människors elmätare inte ska bli offentlig handling. Vi tittar på det, men jag tycker i grund och botten att det är rimligt att göra på det här sättet, sade statsministern till P1-morgon förra veckan.

Håller fast: "Inte bett om det"

Och idag uttryckte regeringen än en gång att att beslutet ligger fast, då man anser att informationen kan utnyttjas i exempelvis försäljningskampanjer.

– Vanliga Svensson och Karlsson har inte bett om att få sin förbrukning utlämnade till övriga världen. Det är också en viktig svensk tradition, att vi värnar varandras integritet, säger energi- och näringsminister Ebba Busch till SVT.

"Kan underkännas i domstol"

Att trotsa Lagrådet kan dock få komplicerade följder. Inte på grund av själva trotsandet i sig, men däremot hur man motiverar beslutet.

– Man kan inte tvinga regering och riksdag att följa Lagrådet. Men om en lag drivs igenom trots kritik ökar ju sannolikheten för att den kan underkännas i en domstol senare. Den som vill överklaga sekretessen har då väldigt bra argument att luta sig emot, säger Joakim Nergelius.

Dömts ut

Offentlighetsprincipen är en del av tryckfrihetsförordningen som är en av Sveriges grundlagar.

Det innebär att alla i Sverige har rätt att ta del av handlingar som omfattas av principen.

För att förneka allmänheten rätten att ta del av handlingarna krävs att de sekretessbeläggs, vilket alltså regeringen vill göra angående elstödet.

Redan i början av året sågades förslaget av Lagrådet. En av anledningarna är att man gått för fort fram.

– Beredningen håller inte måttet, enligt de höga juristerna, rapporterade Sveriges Radio på nyårsdagen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten. 

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker. 

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen


12 januari 2026

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen