Pekar ut ny samhällsrisk i Sverige

2023 08 31

Under det senaste året har det skakat ordentligt i den svenska ekonomin.

Hushållen har förlorat i köpkraft på grund av den höga inflationen och utgifterna har ökat i takt med Riksbankens räntehöjningar.

Även den svenska valutan, kronan, har haft det mycket tufft på sistone.

Nu pekar Nordeas chefsekonom Annika Winsth ut den svaga kronkursen som en samhällsrisk, rapporterar Dagens Industri.

Finns risker

Winsth framhåller att den svaga kronkursen inte bara ställer till det för Riksbanken, importföretag och utlandsresenärer, utan att det är en risk för hela samhället.

– Utlänningar har länge köpt våra fritidshus. Risken är att de köper företagen också, vår framtid och vår konkurrenskraft, säger hon till DI.

Hon förklarar vidare att det hela hänger ihop med Sverigebilden utomlands i form av koranbränningar, Nato och den höga räntekänsligheten.

Winsth menar att arbete bör utföras kollektivt för att nyansera bilden av Sverige.

Kan ge dyrare mat

Den svaga kronan har flera negativa effekter som påverkar människor i allra högsta grad.

Svenska matproducenter flaggar nu för ännu en våg av prishöjningar på mat, där den svaga kronan tillsammans med bränder och torka ser ut att leda till dyrare mat.

Det framhåller branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Lär hålla i sig

Carl Eckerdal, chefekonom vid Livsmedelsföretagen, uttalar sig om situationen.

– Utifrån ett strikt kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna. Min bedömning är att de högre prisnivåerna vi nu upplever håller i sig tills vidare, säger han.

Trycker upp kostnaderna

Eckerdal förklarar vidare att den svaga kronan trycker upp kostnaderna.

– Man hade möjligtvis kunnat tänka sig att nackdelarna med den svaga kronan på hemmaplan skulle kompenseras av fördelar på exportmarknaden. Men så verkar tyvärr inte vara fallet.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen