Pekar ut ny samhällsrisk i Sverige

2023 08 31

Under det senaste året har det skakat ordentligt i den svenska ekonomin.

Hushållen har förlorat i köpkraft på grund av den höga inflationen och utgifterna har ökat i takt med Riksbankens räntehöjningar.

Även den svenska valutan, kronan, har haft det mycket tufft på sistone.

Nu pekar Nordeas chefsekonom Annika Winsth ut den svaga kronkursen som en samhällsrisk, rapporterar Dagens Industri.

Finns risker

Winsth framhåller att den svaga kronkursen inte bara ställer till det för Riksbanken, importföretag och utlandsresenärer, utan att det är en risk för hela samhället.

– Utlänningar har länge köpt våra fritidshus. Risken är att de köper företagen också, vår framtid och vår konkurrenskraft, säger hon till DI.

Hon förklarar vidare att det hela hänger ihop med Sverigebilden utomlands i form av koranbränningar, Nato och den höga räntekänsligheten.

Winsth menar att arbete bör utföras kollektivt för att nyansera bilden av Sverige.

Kan ge dyrare mat

Den svaga kronan har flera negativa effekter som påverkar människor i allra högsta grad.

Svenska matproducenter flaggar nu för ännu en våg av prishöjningar på mat, där den svaga kronan tillsammans med bränder och torka ser ut att leda till dyrare mat.

Det framhåller branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Lär hålla i sig

Carl Eckerdal, chefekonom vid Livsmedelsföretagen, uttalar sig om situationen.

– Utifrån ett strikt kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna. Min bedömning är att de högre prisnivåerna vi nu upplever håller i sig tills vidare, säger han.

Trycker upp kostnaderna

Eckerdal förklarar vidare att den svaga kronan trycker upp kostnaderna.

– Man hade möjligtvis kunnat tänka sig att nackdelarna med den svaga kronan på hemmaplan skulle kompenseras av fördelar på exportmarknaden. Men så verkar tyvärr inte vara fallet.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen