Pekar ut ny samhällsrisk i Sverige

2023 08 31

Under det senaste året har det skakat ordentligt i den svenska ekonomin.

Hushållen har förlorat i köpkraft på grund av den höga inflationen och utgifterna har ökat i takt med Riksbankens räntehöjningar.

Även den svenska valutan, kronan, har haft det mycket tufft på sistone.

Nu pekar Nordeas chefsekonom Annika Winsth ut den svaga kronkursen som en samhällsrisk, rapporterar Dagens Industri.

Finns risker

Winsth framhåller att den svaga kronkursen inte bara ställer till det för Riksbanken, importföretag och utlandsresenärer, utan att det är en risk för hela samhället.

– Utlänningar har länge köpt våra fritidshus. Risken är att de köper företagen också, vår framtid och vår konkurrenskraft, säger hon till DI.

Hon förklarar vidare att det hela hänger ihop med Sverigebilden utomlands i form av koranbränningar, Nato och den höga räntekänsligheten.

Winsth menar att arbete bör utföras kollektivt för att nyansera bilden av Sverige.

Kan ge dyrare mat

Den svaga kronan har flera negativa effekter som påverkar människor i allra högsta grad.

Svenska matproducenter flaggar nu för ännu en våg av prishöjningar på mat, där den svaga kronan tillsammans med bränder och torka ser ut att leda till dyrare mat.

Det framhåller branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

Lär hålla i sig

Carl Eckerdal, chefekonom vid Livsmedelsföretagen, uttalar sig om situationen.

– Utifrån ett strikt kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna. Min bedömning är att de högre prisnivåerna vi nu upplever håller i sig tills vidare, säger han.

Trycker upp kostnaderna

Eckerdal förklarar vidare att den svaga kronan trycker upp kostnaderna.

– Man hade möjligtvis kunnat tänka sig att nackdelarna med den svaga kronan på hemmaplan skulle kompenseras av fördelar på exportmarknaden. Men så verkar tyvärr inte vara fallet.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen