Påvens agerande på mässa skapar oro

2024 03 25

Påve Franciskus agerande inför 60 000 personer i helgen har skapat stor oro.

Händelsen ägde rum vid palmsöndagens stora mässa på Petersplatsen som ligger framför Peterskyrkan i Vatikanstaten.

Tystnad uppstod

– Förväntningen var att påven skulle tala halvvägs in i mässan och hans tal var redan sänt till medverkande journalister, rapporterar AP.

– Men när medhjälpare skulle ge glasögonen till påven markerade påven ett nej och tystnad uppstod bland publiken.

Palmsöndagen inleder påskfirandet och nu ökar osäkerhet inför den stora påskveckan.

Påven hoppade även av processionen med kardinalerna kring torgets obelisk.

Istället valde påven att nöja sig med att välsigna palmkvistarna och olivkvistarna som bars från altaret.

Ukraina och Gaza

Vatikanstaten gav ingen omedelbar förklaring till det inträffade men senare kom ett meddelande från pressansvariga.

– En stund av tystnad och bön ersatte det hela, enligt meddelandet.

Det var dock uppenbart att påvens agerande överraskade även kardinalerna och påvens medverkande assistenter.

Påven talade dock senare under mässan och bad om fred.

– Han bad för de familjer som drabbats av död i vid attacken mot konserthallen i Moskva och bad för martyrerna i Ukraina och Gaza, rapporterar AP.

Hälsan sviktar

Den heliga påskveckan utgör ett hektiskt schema för påven de kommande dagarna inklusive fottvättning av kvinnliga fängelsekunder i ett fängelse i Rom.

Påvens hälsa är dock sviktande.

– Franciskus har från och till under hela vintern kämpat med influensa och förkylning, enligt Vatikanstaten.

– Han tycks ofta ha svårt att andas och tog bort en del av lungan när han var en ung man på grund av en luftvägsinfektion.

Första gången sedan 1294

Påven Franciskus, som benämns Francis på engelska, kommer från Buenos Aires i Argentina och föddes som Jorge Mario Bergoglia 1936 och är i dag 87 år.

Han är den första påven från Nord- eller Sydamerika och den första jesuiten som blir påve.

28 februari 2013 valdes han till ny påve efter påve Benedictus XVI som var den första påven sedan 1294 som abdikerade frivilligt.

Foto: G. Coronel

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen