Påvens agerande på mässa skapar oro

2024 03 25

Påve Franciskus agerande inför 60 000 personer i helgen har skapat stor oro.

Händelsen ägde rum vid palmsöndagens stora mässa på Petersplatsen som ligger framför Peterskyrkan i Vatikanstaten.

Tystnad uppstod

– Förväntningen var att påven skulle tala halvvägs in i mässan och hans tal var redan sänt till medverkande journalister, rapporterar AP.

– Men när medhjälpare skulle ge glasögonen till påven markerade påven ett nej och tystnad uppstod bland publiken.

Palmsöndagen inleder påskfirandet och nu ökar osäkerhet inför den stora påskveckan.

Påven hoppade även av processionen med kardinalerna kring torgets obelisk.

Istället valde påven att nöja sig med att välsigna palmkvistarna och olivkvistarna som bars från altaret.

Ukraina och Gaza

Vatikanstaten gav ingen omedelbar förklaring till det inträffade men senare kom ett meddelande från pressansvariga.

– En stund av tystnad och bön ersatte det hela, enligt meddelandet.

Det var dock uppenbart att påvens agerande överraskade även kardinalerna och påvens medverkande assistenter.

Påven talade dock senare under mässan och bad om fred.

– Han bad för de familjer som drabbats av död i vid attacken mot konserthallen i Moskva och bad för martyrerna i Ukraina och Gaza, rapporterar AP.

Hälsan sviktar

Den heliga påskveckan utgör ett hektiskt schema för påven de kommande dagarna inklusive fottvättning av kvinnliga fängelsekunder i ett fängelse i Rom.

Påvens hälsa är dock sviktande.

– Franciskus har från och till under hela vintern kämpat med influensa och förkylning, enligt Vatikanstaten.

– Han tycks ofta ha svårt att andas och tog bort en del av lungan när han var en ung man på grund av en luftvägsinfektion.

Första gången sedan 1294

Påven Franciskus, som benämns Francis på engelska, kommer från Buenos Aires i Argentina och föddes som Jorge Mario Bergoglia 1936 och är i dag 87 år.

Han är den första påven från Nord- eller Sydamerika och den första jesuiten som blir påve.

28 februari 2013 valdes han till ny påve efter påve Benedictus XVI som var den första påven sedan 1294 som abdikerade frivilligt.

Foto: G. Coronel

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen