Partiledares beteende skall utredas

2023 10 22

Nu skall det tillsättas en extern utredning om en av de nio partiledarnas beteende och agerande.

Det handlar om Miljöpartiets kvinnliga språkrör Märta Stenevi.

Sluten MP-grupp

– Med anledning av uppgifter från såväl personer på partikansliet som via medieuppgifter har partistyrelsen beslutat om att tillsätta en arbetsmiljöutredning.

Så skriver Marcus Friberg som är ordförande för MP:s partistyrelse i en sluten grupp som endast är avsedd för miljöpartister, rapporterar SvD.

Uppgifterna om utredningen bekräftas av partiets pressavdelning som även uppger för tidningen att det avser en extern utredning.

Beteende mot personal

Larmet inom Miljöpartiet briserade i början av oktober när DN rapporterade att det fanns problem rörande Märta Stenevis ledarskap.

– Det är ett väldigt känt problem som det är svårt att prata högt om – för alla, uppgav en källa för tidningen.

Det ska bland annat handla om hennes beteende mot anställd personal vid MP:s riksdagskansli i Stockholm.

Men det handlar även om att språkröret inte vill följa de inriktningar för partiet som hennes egen partistyrelse har fattat beslut om.

Läcker till media

Kanslichefen Hanna Bisell betonade att man tar larmet om Märta Stenevi på allvar.

– Jag tar alla uppgifter om arbetsmiljöproblem på största allvar och hanterar sådana uppgifter enligt våra interna rutiner. I övrigt diskuterar vi inte personalfrågor i media.

Men partiet skakas nu av kraftiga interna stridigheter och läcker samtidigt ymnigt till media om

alla bråk i partiledningen.

Polis i 15 år

Att man nu väljer att tillsätta en extern utredare för att granska partiledaren krockar med kampanjspurten inför partikongressen.

Märta Stenevi är den enda kvinnliga kandidaten men hon har en helt annan syn på partiets roll i politiken jämfört med valberedningens förslag till manligt språkrör, Daniel Helldén.

Och nu blir hon dessutom föremål för en utredning.

– Vi är fast beslutna att ta tag i detta och att finna en lösning. Miljöpartiet ska vara en bra arbetsplats.

Det skriver MP:s partistyrelses ordförande i den slutna MP-gruppen, rapporterar SvD.

Samtidigt utmanas Daniel Helldén av MP-profilen Martin Marmgren som varit polis i 15 år.

Foto: M. Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen