Partiledare rasar i förtroende

2025 10 15

Mindre än ett år återstår till nästa riksdagsval.

I söndags gick den första tv-sända partiledardebatten under valåret av stapeln.

Då gjorde Liberalernas nya ordförande Simona Mohamsson debut.

Tre dagar senare kommer ett tungt besked i opinionen för samma partiledare. Andelen som säger att de har lågt förtroende för Mohamsson ökar kraftigt.

Enligt Novus uppger 47 procent att de har “ganska” eller “mycket litet" förtroende för partiledaren. Det är en ökning med 9 procentenheter och störst bland allihop.

– Just nu är hon ingen tillgång. Det är den bistra sanningen, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus, i en kommentar till TV4.

En femtedel känner inte till henne

Simona Mohamsson valdes till partiledare för Liberalerna i juni tidigare i år. Hon ersatte då den avgående ledaren Johan Pehrson.

– Simona är orädd, tydlig och väl förankrad i den liberala rörelsen. Våra medlemmar har efterfrågat en partiledare som förstår och har kraft att förnya vårt parti. Jag och valberedningen är övertygade om att Simona Mohamsson är den personen, sade valberedningens ordförande Lars Persson Skandevall (L) vid tillfället.

Hittills har det dock varit en utmaning att göra sig ett namn för svenska folket, enligt Novus mätning.

I den framgår det att 21 procent av de tillfrågade inte vet vem hon är. Och blott 3 procent av respondenterna säger att de har stort förtroende för Simona Mohamsson.

– Man måste verkligen jobba med att visa att det finns flera dimensioner och varför hon är och bör vara partiledare och hur hon ska kunna lyfta partiet, säger Torbjörn Sjöström.

Säger nej till SD i regeringen

Liberalerna har den senaste veckan fått stor uppmärksamhet efter beskedet om att man säger nej till att sitta i en regering med Sverigedemokraterna efter nästa val.

– Vi ska gå till val på att den här regeringen blir återvald, vi vill ha Ulf Kristersson som statsminister och vi vill ha en borgerlig regering utan Sverigedemokraterna, sade Mohamsson enligt SVT förra veckan.

I söndagen debatt fick Mohamsson betyget 3 av 5 av Expressens reporter Kristin Lundell.

– Partiledardebattens färsking tänker inte kasta in handduken redan nu. I denna sin partiledardebut slänger hon i stället handduken runt axlarna, likt en folkpartistisk Rocky, och levererar det ena välrepeterade svaret efter det andra, skriver hon i tidningen.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Hela mätningen

Nedan framgår förtroendesiffrorna för samtliga partiledare. Respektive siffra avser andelen som svarat att man har "ganska" eller "mycket lite" förtroende för respektive partiledare. Inom parantes anges förändringen i procentenheter sedan augusti.

Ebba Busch (KD): 60% (-1)

Nooshi Dadgostar (V): 58% (+2)

Jimmie Åkesson (SD): 57% (+1)

Amanda Lind (MP): 50% (-2)

Daniel Helldén (MP): 48% (-1)

Simona Mohamsson (L): 47% (+9)

Ulf Kristersson (M): 45% (-2)

Anna-Karin Hatt (C): 39% (+6)

Magdalena Andersson (S): 35% (-2)

Källa: Novus

LÄS OCKSÅ: “Markant ökning” – Avanza varnar alla småsparare

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen