Partiledare på väg bort

2024 04 01

Över hälften av väljarna har lämnat Centerpartiet efter riksdagsvalet 2022.

Det visade en undersökning från mätinstitutet Demoskop för drygt två veckor sedan.

Centerpartiet fick ynka 3,3 procent i mätningen och hamnade under spärren.

Siffran är partiets lägsta väljarstöd på 10 år.

– Centerns väljarstöd har gått lite upp och ned, men över tid har det pekat stadigt neråt och nu är man under spärren på en rekordlåg nivå, sa Demoskops opinionschef Johan Martinsson till SvD i en kommentar till mätningen.

Kan tvingas avgå

Det sjunkande väljarstödet oroar många högt uppsatta centerpartister.

Det uppger flera C-källor med insyn för Aftonbladet.

Missnöjet är så stort att partiledaren Muharrem Demirok, som efterträdde Annie Lööf i februari 2023, kan tvingas lämna.

– Missnöjet är brett och går igenom flera delar av partiet. Hela vägen ner till gräsrötterna, säger en C-källa till tidningen.

Flera centerpartister uppger att kritiken i synnerhet handlar om att många upplever att partiet saknar en strategi och en plan för framtiden.

– Det spretar för mycket och vi har ingen sammanhållning när vi går ut och gör utspel.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson gör en liknande bedömning.  

– Muharrem Demirok har försökt hitta några profilfrågor, men lyckas inte. Centern är det parti som är längst ifrån att äga någon sakfråga. Tidigare var det miljö och företagande, men det är nästan utraderat, det är inget som lyfter partiet längre, säger han till SvD.

Blir direkt avgörande

Enligt högt uppsatta källor inom Centerpartiet blir sommarens EU-parlamentsval direkt avgörande för Demiroks framtid.

–  Förtroendet för den sittande ledningen är direkt kopplat till valresultatet. Går det inte bra i sommar så kommer diskussionerna om avgång att komma, säger en källa till Aftonbladet.

Över 10 procent

I förra valet till EU-parlamentet, 2019, fick Centerpartiet närmare 11 procent av rösterna (10,78 procent).

Socialdemokraterna blev största parti med 23,48 procent, följda av Moderaterna (16,83 procent) och Sverigedemokraterna (15,34 procent).

Text: Redaktionen

19nov25

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter. 

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025. 

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna 

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad. 

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.  

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.  

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej 

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds 

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen