Partiledare nobbas – nytt regeringsbesked i svensk politik

2023 10 24

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar vill sitta i en regering efter riksdagsvalet 2026.

Men hon vill inte bilda en regering med Centerpartiets Muharrem Demirok.

Det meddelar V-ledaren på en pressträff, rapporterar Expressen.

Pekar ut stora skillnader

Nooshi Dadgostar vill se en vänsterregering bestående av S, V och MP efter valet.

Hon hänvisar till att flera opinionsundersökningar ger de rödgröna partierna  egen majoritet.

– Jag ser inte att de behövs, säger V-ledaren om Centerpartiet.

Dadgostar framhåller att det finns stora skillnader mellan de rödgröna och Centerpartiet.

– Nu när jag sett partiernas budgeterar ser man att de rödgröna drar åt samma håll, men Centerpartiet sticker ut sakpolitiskt, säger hon enligt Expressen.

Uppmanar Magdalena Andersson

Nooshi Dadgostar går nu ut med en uppmaning till oppositionsledaren Magdalena Andersson (S).

V-ledaren framhåller att Magdalena Andersson bör ta ställning och klargöra att Socialdemokraternas delar hennes uppfattning om att C bör lämnas utanför en S-ledd regering. 

Magdalena Andersson har inte kommentat Nooshi Dadgostars uttalande.

Muharrem Demirok har valt sida

Muharrem Demirok har tidigare konstaterat att Centerpartiet vill ingå i en S-ledd regering efter nästa riksdagsval.

I en intervju med DN öppnade han för att sitta i en sådan regering som accepteras av Vänsterpartiet.

– I de möjliga förutsättningarna som finns så är ju Magdalena Andersson den mest lämpade att leda en regering, konstaterade C-ledaren. 

Frångår Annie Lööfs linje

Muharrem Demiroks företrädare Annie Lööf försökte driva en linje där riksdagens två ytterkanter, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, hölls borta från makten.

Demirok delar Lööfs uppfattning om att SD ska hållas borta.

Han öppnar dock för att Vänsterpartiet kan få inflytande, även om han inte vill inleda ett ”skarpt samarbete”.

I intervjun med DN gjorde han en tydlig skillnad på V och SD.

– Jag har aldrig i hela mitt liv mött en vänsterpartist som har velat att jag ska lämna landet eller graderat mina barn. Men det här gör Sverigedemokraterna hela tiden, sa Demirok.

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet resp Fredrik Hjerling Miljöpartiet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen


Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Från och med den första augusti ska det bli lättare att övningsköra.

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. 

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare. 

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare. 

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övnings­körning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar. 

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen