Partiledare nobbar Jimmie Åkessons bröllop

2024 06 28

Två av tre partiledare i regeringen nobbar Jimmie Åkessons (SD) bröllop i september.

SD-ledaren ska gifta sig med flickvännen Matilda Kärnerup i Sölvesborg.

Det blir en stor fest. Jimmie Åkesson har bjudit upp mot 500 gäster, inklusive partiledarna för samarbetspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Två av partiledarna har redan tackat nej till inbjudan: statsminister Ulf Kristersson (M) och Liberalernas partiledare Johan Pehrson.

Statsministern motiverar sitt nej med att han och Åkesson ”inte är privata vänner”. Det meddelar Kristersson via sin pressekreterare, rapporterar Expressen.

Johan Pehrson säger att han tackar nej eftersom han ”inte har den relationen med Jimmie Åkesson”.

– Vi har en högst professionell relation, vi ses ganska ofta, för att lösa Sveriges samhällsproblem. Jag går på bröllop hos mina vänner och nära bekanta, säger han till tidningen.

Ebba Busch säger ja

Kristdemokraternas Ebba Busch kommer delta på bröllopet.

– Ja. Det är tanken, sedan vet man aldrig hur det går med planerna, säger hon till Expressen.

Beskedet: Kommer inte sitta i regering med SD

Under fredagen har Johan Pehrson nobbat Jimmie Åkesson i ytterligare ett avseende.

Tidigare under dagen meddelade L-ledaren att hans parti inte kommer sitta i regering med Sverigedemokraterna.

– Vi kan samarbeta med alla partier. Vi delar inte Sverigedemokraternas grundläggande ideologiska världsbild på något sätt. Men de har fått röster i valet, vi har fått röster i valet, då måste man ta ansvar för Sverige och göra det som är möjligt, sade Pehrson till SVT Nyheter och tillade:

– Men vi har sagt att vi ser inte framför oss att de ska kunna sitta i en regering där vi på något sätt medverkar och det beskedet ligger fast.

Jimmie Åkesson har vid upprepat tillfällen framhållit att SD kräver att få sitta med i en regering efter valet 2026.

Foto: Jeremy Wong Weddings resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen