Partiledare lajkade Stina Wollter-inlägg

2023 11 23

Kriget mellan Israel och Hamas skapar allt turbulentare diskussion och i sociala medier.

En av de profiler som debatterat frågan flitigt är programledaren och konstnären Stina Wollter.

Svidande kritik
Hennes många inlägg har fått svidande kritik i flera medier.

– På sitt Instagramkonto anklagar Stina Wollter medierna för att inte skriva ”symmetriskt” om det som händer i Israel/Palestina.

Det framhåller ordföranden i Svenska kommittén mot antisemitism, Ulrika Knutson, i GP.

”Samma gamla judehat”

– Hon inleder sin uppräkning med en slitstark konspirationsteori, för att inte säga ondsint skröna, nämligen att Israel ”systematiskt har tagit organ och hud från dödade palestinier”, betonar Knutsson.

Även DN-kolumnisten Isobel Hadley-Kamptz kritiserar Wollter.

– Kulturkvinnan Stina Wollter ekar samma gamla judehat, lyder rubriken i DN.

– Det borde därför egentligen inte förvåna när konstnären och influeraren Stina Wollter i ett inlägg om situationen på Gaza – för sina mer än 300 000 följare på Instagram – förklarar att Israel ”systematiskt tagit organ och hud från dödade palestinier, att de förfalskat bevis, att de ljugit om ’beheaded babies’ och våldtäkt, att de dödat sina egna på festivalen från helikoptrar”.

– Allt utom lögnerna om organstölderna är exempel på desinformation som spridits under hösten på sociala medier, framhåller Hadley-Kamptz.

Wollter bemöter

Stina Wollter går nu ut och bemöter kritiken på Instagram.

– Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv uttryckt något hat gentemot judar. Det är ett absurt påstående, poängterar Wollter.

– Kritik mot Israels folkmord är inte judehat.

– Att kritisera medias rapportering – är antisemitism. Att dela att rapporterna om Israels organstöld från palestinska kroppar är bekräftade – är hat, framhäver Stina Wollter.

Miljöpartiets ledare

Hennes inlägg har nu lajkats av närmare 11 000 personer – och en av personerna är partiledare uppger SvD.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi.

– SvD har sökt henne flera gånger under förmiddagen utan svar. Sedan dess har hon tagit bort sin lajk, rapporterar tidningen.

– Jag beklagar djupt att jag spridit en felaktig bild gällande organstölder i Israel. Det gör mig inte till antisemit, uppger Wollter enligt SvD.

Foto: S. Kopstein

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen