JUST NU: Partiets plan – så ska Sverige gå med i Nato

2022 04 06

En svensk Natoansökan kan bli en verklighet i sommar.

I alla fall om Moderaterna får bestämma.

Partiledaren Ulf Kristersson föreslår att en svensk ansökan till militäralliansen ska lämnas in i samband med Natotoppmötet i slutet av juni, erfar SvD.

Besked i dag

M-ledaren tillkännagav sitt besked på onsdagen i ett  säkerhetspolitiskt tal på Försvarshögskolan.

– Det bör ske tillsammans med Finland, helst i mycket bred blocköverskridande enighet, och med sikte på en ansökan till Nato-toppmötet i Madrid, i slutet av juni, säger Kristersson, enligt SvD.

Uppmanar regeringen

Kristersson konstaterar att regeringen redan nu borde fatta ett beslut om att ansöka till Nato tillsammans med Finland och att beslutet om ett Natomedlemskap bör förankras med snabb verkan.

– Vill regeringen att även själva beslutet om en Natoansökan – likt beslutet att skicka vapen till Ukraina – ska förankras i ett riksdagsbeslut, så bör det ske senast i mitten av juni, säger Kristersson till SvD och tillägger:

– Det vore ett naturligt sätt att tydligt markera det breda politiska stödet för en helt ny säkerhetspolitisk doktrin.

Systerpartiet är eniga

Samlingspartiet, Finlands motsvarighet till de svenska Moderaterna, är eniga med sitt systerparti. Tillsammans med Moderaterna har partiet tillsatt en arbetsgrupp som samarbetar kring Natofrågan, rapporterade Svensk Yle i helgen.

– Vi ville grunda en arbetsgupp som främjar Natoprocesserna i Finlands och Sveriges riksdagar, så att våra länder avancerar tillsammans mot ett Natomedlemskap, säger Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo till Yle.

Första mötet i dag

Partiernas arbetsgrupp ska under onsdagen ha sitt första möte. I mötet deltar också norska Høyres ordförande Erna Solberg och De Konservatives ordförande Søren Pape Poulsen.

– Vårt mål är att Finland och Sverige ansöker om Natomedlemskap så snabbt som möjligt - helst redan i samband med toppmötet i Madrid i slutet av juni. Allt fler finländare hoppas på en rask och målmedveten Natoprocess, säger Orpo.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen