JUST NU: Partiets plan – så ska Sverige gå med i Nato

2022 04 06

En svensk Natoansökan kan bli en verklighet i sommar.

I alla fall om Moderaterna får bestämma.

Partiledaren Ulf Kristersson föreslår att en svensk ansökan till militäralliansen ska lämnas in i samband med Natotoppmötet i slutet av juni, erfar SvD.

Besked i dag

M-ledaren tillkännagav sitt besked på onsdagen i ett  säkerhetspolitiskt tal på Försvarshögskolan.

– Det bör ske tillsammans med Finland, helst i mycket bred blocköverskridande enighet, och med sikte på en ansökan till Nato-toppmötet i Madrid, i slutet av juni, säger Kristersson, enligt SvD.

Uppmanar regeringen

Kristersson konstaterar att regeringen redan nu borde fatta ett beslut om att ansöka till Nato tillsammans med Finland och att beslutet om ett Natomedlemskap bör förankras med snabb verkan.

– Vill regeringen att även själva beslutet om en Natoansökan – likt beslutet att skicka vapen till Ukraina – ska förankras i ett riksdagsbeslut, så bör det ske senast i mitten av juni, säger Kristersson till SvD och tillägger:

– Det vore ett naturligt sätt att tydligt markera det breda politiska stödet för en helt ny säkerhetspolitisk doktrin.

Systerpartiet är eniga

Samlingspartiet, Finlands motsvarighet till de svenska Moderaterna, är eniga med sitt systerparti. Tillsammans med Moderaterna har partiet tillsatt en arbetsgrupp som samarbetar kring Natofrågan, rapporterade Svensk Yle i helgen.

– Vi ville grunda en arbetsgupp som främjar Natoprocesserna i Finlands och Sveriges riksdagar, så att våra länder avancerar tillsammans mot ett Natomedlemskap, säger Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo till Yle.

Första mötet i dag

Partiernas arbetsgrupp ska under onsdagen ha sitt första möte. I mötet deltar också norska Høyres ordförande Erna Solberg och De Konservatives ordförande Søren Pape Poulsen.

– Vårt mål är att Finland och Sverige ansöker om Natomedlemskap så snabbt som möjligt - helst redan i samband med toppmötet i Madrid i slutet av juni. Allt fler finländare hoppas på en rask och målmedveten Natoprocess, säger Orpo.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


JUST NU: USA vänder – nu kan Ukraina bomba

2026 08 06

Sedan Donald Trumps tillträdde som president har USA skärpt tonen mot Ukraina.

Stormakten har stoppat vapenleveranser och begränsat underrättelseutbytet mellan länderna.

Nu har USA vänt i ett avseende. 

Underrättelseutbytet mellan länderna har återgått till tidigare nivåer, rapporterar Politico med hänvisning till flera källor med insyn.

Ett efterlängtat besked för Ukraina. Amerikanska underrättelser är mycket viktiga för landets krigföring, däribland precisionsattacker mot ryska anläggningar.

Amerikanska satelliter och signalspaning används bland annat för att lokalisera viktiga mål som ledningscentraler, ammunitionslager och logistiska knutpunkter. Det ger även en förvarning om ryska attackplaner och inkommande projektiler.

Den demokratiske senatorn Mark Warner bekräftar uppgifterna.

– Jag vill inte gå in på några detaljer, men det har förbättrats, säger han och hänvisar till Ukrainas senaste attacker mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Republikanen John Cornyn, senator från Texas, ger samma bild. Han uppger att underrättelsesamarbetet mellan USA och Ukraina har intensifierats i takt med att Ukrainas militära framgångar har ökat.

– Det verkar verkligen så. Alla älskar en vinnare och det ser ut som att Ukraina har vänt utvecklingen, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Historisk återbetalning – USA skickar tillbaka 100 miljarder

Jätteanläggning attackerad

Under natten mot torsdagen har Ukraina slagit till mot flera ryska oljeanläggningar. Bland annat har det stora oljeraffinaderiet i staden Jaroslav träffats. Det är ett av Rysslands fem största raffinaderier och producerar bland annat diesel, bensin, flytande gas och flygbränsle.

Filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar hur tjock svart rök stiger över staden under torsdagsmorgonen.

LÄS MER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen