JUST NU: Partiets plan – så ska Sverige gå med i Nato

2022 04 06

En svensk Natoansökan kan bli en verklighet i sommar.

I alla fall om Moderaterna får bestämma.

Partiledaren Ulf Kristersson föreslår att en svensk ansökan till militäralliansen ska lämnas in i samband med Natotoppmötet i slutet av juni, erfar SvD.

Besked i dag

M-ledaren tillkännagav sitt besked på onsdagen i ett  säkerhetspolitiskt tal på Försvarshögskolan.

– Det bör ske tillsammans med Finland, helst i mycket bred blocköverskridande enighet, och med sikte på en ansökan till Nato-toppmötet i Madrid, i slutet av juni, säger Kristersson, enligt SvD.

Uppmanar regeringen

Kristersson konstaterar att regeringen redan nu borde fatta ett beslut om att ansöka till Nato tillsammans med Finland och att beslutet om ett Natomedlemskap bör förankras med snabb verkan.

– Vill regeringen att även själva beslutet om en Natoansökan – likt beslutet att skicka vapen till Ukraina – ska förankras i ett riksdagsbeslut, så bör det ske senast i mitten av juni, säger Kristersson till SvD och tillägger:

– Det vore ett naturligt sätt att tydligt markera det breda politiska stödet för en helt ny säkerhetspolitisk doktrin.

Systerpartiet är eniga

Samlingspartiet, Finlands motsvarighet till de svenska Moderaterna, är eniga med sitt systerparti. Tillsammans med Moderaterna har partiet tillsatt en arbetsgrupp som samarbetar kring Natofrågan, rapporterade Svensk Yle i helgen.

– Vi ville grunda en arbetsgupp som främjar Natoprocesserna i Finlands och Sveriges riksdagar, så att våra länder avancerar tillsammans mot ett Natomedlemskap, säger Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo till Yle.

Första mötet i dag

Partiernas arbetsgrupp ska under onsdagen ha sitt första möte. I mötet deltar också norska Høyres ordförande Erna Solberg och De Konservatives ordförande Søren Pape Poulsen.

– Vårt mål är att Finland och Sverige ansöker om Natomedlemskap så snabbt som möjligt - helst redan i samband med toppmötet i Madrid i slutet av juni. Allt fler finländare hoppas på en rask och målmedveten Natoprocess, säger Orpo.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump bryter tystnaden om skandaluppgifterna

2025 11 12

USA:s president Donald Trump kopplas återigen till den avlidna pedofilen Jeffrey Epstein.

Demokraterna i representanthusets tillsynsutskott har offentliggjort nya mejl där Epstein bland annat skriver att ett av hans traffickingoffer "spenderade timmar" med Trump i hans bostad. I ett annat mejl skriver Epstein att Trump ”självklart visste om tjejerna”.

Flera ledande demokrater har framhållit att avslöjandena indikerar att Trump kände till mer om Epsteins sexhandelsverksamhet än presidenten gett sken av.

Nu svarar Donald Trump.

– Demokraterna försöker återigen dra upp Jeffrey Epstein-bluffen eftersom de gör vad som helst för att avleda uppmärksamheten från hur dåligt de har hanterat nedstängningen av statsapparaten. Endast en väldigt svag, eller korkad, republikan faller i fällan, skriver presidenten på Truth Social.

”Avledningar”

Trump anklagar Demokraterna för att ensamt bära ansvaret för den över 40 dagar långa nedstängningen av statsapparaten i USA.

Republikanerna och Demokraterna har inte kunnat enas om en offentlig budget, vilket Trump anser är motståndarpartiets fel.

– Demokraterna kostar vårt land 1,5 biljoner dollar med sina senaste upptåg. De har brutalt stängt ner vårt land samtidigt som de utsätter många för risker. De borde betala ett rättvist pris, framhåller presidenten.

– Avledningar om Epstein eller något annat borde inte få något utrymme, och alla inblandade republikaner borde enbart fokusera på att öppna upp vårt land och åtgärda den massiva skada som demokraterna orsakat! avslutar Trump.

LÄS MER: ”Spenderade timmar” – Trump i påstådd jätteskandal

Över en månad

Nedstängningen av USA:s statsapparat har pågått sedan den 1 oktober.

Förhandlingarna mellan Republikanerna och Demokraterna har dragit ut på tiden. Republikanerna vägrar att gå med på eftergifter som Demokraterna kräver. Oppositionspartiet vill bland annat förlänga de statliga subventionerna för sjukvård, medan republikanerna vill skjuta upp större förhandlingar till senare under hösten.

Under söndagskvällen kom dock uppgifter som indikerar att en lösning kan vara inom räckhåll.

Senaten godkände det första steget i ett avtal som skulle avsluta den amerikanska statens nedstängning, rapporterade CNBC News.

LÄS MER HÄR: USA på väg att öppna upp igen 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

JUST NU: Migranter omplaceras i Europa – Sverige påverkas

2025 11 12

EU:s migrationspakt fastslår att migranter ska omplaceras vid händelse av stora flyktingströmmar till ensilda länder. Nu har pakten aktiverats. 

Migranter ska omplaceras från Spanien, Italien, Grekland och Cypern. Detta eftersom länderna anses vara under ”migrationstryck”, rapporterar Euronews.

Sverige kommer att påverkas av det nya beslutet. Samtliga EU-länder har förbundit sig att bidra – antingen genom att ta emot migranter eller genom att bidra ekonomiskt till de länder som upplever höga flyktingströmmar.

Varje medlemsland – med undantag för de som bedöms vara under migrationstryck – ska bidra i proportion till sin befolkning och totala BNP och kan välja mellan tre alternativ:

- Ta emot ett visst antal asylsökande

 - Betala 20 000 euro (cirka 220 000 kronor) för varje asylsökande som inte omplaceras till landet

- Finansiera stödinsatser i medlemsländerna som är hårt belastade 

Tre länder vägrar helt

Ungern, Polen och Slovakien vägrar att följa överenskommelsen. Ländernas har fastslagit att de inte kommer bidra – varken ekonomiskt eller genom mottagande av migranter.

– Bryssel har utfärdat ordern. De aktiverar migrationspakten. Jag vill klargöra en gång för alla: så länge Ungern har en patriotisk regering kommer vi inte att genomföra migrationspakten. Vi kommer inte att acceptera migranter och vi kommer inte att spendera en enda spänn på dem, skriver Ungerns premiärminister Viktor Orban på X.

LÄS MER: Nya direktresor från Sverige – till två länder

FAKTA: EU:s migrationspakt

Överenskommelsen innebär bland annat:

- Snabbare granskning av asylansökningar, bland annat vid EU:s gränser, och fler faktiska återvändanden

- Bättre identifiering vid ankomst samt obligatorisk säkerhets-, utsatthets-, och hälsokontroll för personer som reser in i EU på irreguljärt sätt

- EU-länderna får välja mellan att ta ansvar för asylsökanden, ge ekonomiskt bidrag eller tillhandahålla operativt stöd

- Bättre respons i krissituationer och ett nytt frivilligt system för vidarebosättning av flyktingar från tredjeländer

LÄS OCKSÅ: Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt

Foto: 

Text: Redaktionen