JUST NU: Partiets plan – så ska Sverige gå med i Nato

2022 04 06

En svensk Natoansökan kan bli en verklighet i sommar.

I alla fall om Moderaterna får bestämma.

Partiledaren Ulf Kristersson föreslår att en svensk ansökan till militäralliansen ska lämnas in i samband med Natotoppmötet i slutet av juni, erfar SvD.

Besked i dag

M-ledaren tillkännagav sitt besked på onsdagen i ett säkerhetspolitiskt tal på Försvarshögskolan.

– Det bör ske tillsammans med Finland, helst i mycket bred blocköverskridande enighet, och med sikte på en ansökan till Nato-toppmötet i Madrid, i slutet av juni, säger Kristersson, enligt SvD.

Uppmanar regeringen

Kristersson konstaterar att regeringen redan nu borde fatta ett beslut om att ansöka till Nato tillsammans med Finland och att beslutet om ett Natomedlemskap bör förankras med snabb verkan.

– Vill regeringen att även själva beslutet om en Natoansökan – likt beslutet att skicka vapen till Ukraina – ska förankras i ett riksdagsbeslut, så bör det ske senast i mitten av juni, säger Kristersson till SvD och tillägger:

– Det vore ett naturligt sätt att tydligt markera det breda politiska stödet för en helt ny säkerhetspolitisk doktrin.

Systerpartiet är eniga

Samlingspartiet, Finlands motsvarighet till de svenska Moderaterna, är eniga med sitt systerparti. Tillsammans med Moderaterna har partiet tillsatt en arbetsgrupp som samarbetar kring Natofrågan, rapporterade Svensk Yle i helgen.

– Vi ville grunda en arbetsgupp som främjar Natoprocesserna i Finlands och Sveriges riksdagar, så att våra länder avancerar tillsammans mot ett Natomedlemskap, säger Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo till Yle.

Första mötet i dag

Partiernas arbetsgrupp ska under onsdagen ha sitt första möte. I mötet deltar också norska Høyres ordförande Erna Solberg och De Konservatives ordförande Søren Pape Poulsen.

– Vårt mål är att Finland och Sverige ansöker om Natomedlemskap så snabbt som möjligt - helst redan i samband med toppmötet i Madrid i slutet av juni. Allt fler finländare hoppas på en rask och målmedveten Natoprocess, säger Orpo.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

– Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen