JUST NU: Partiets plan – så ska Sverige gå med i Nato

2022 04 06

En svensk Natoansökan kan bli en verklighet i sommar.

I alla fall om Moderaterna får bestämma.

Partiledaren Ulf Kristersson föreslår att en svensk ansökan till militäralliansen ska lämnas in i samband med Natotoppmötet i slutet av juni, erfar SvD.

Besked i dag

M-ledaren tillkännagav sitt besked på onsdagen i ett säkerhetspolitiskt tal på Försvarshögskolan.

– Det bör ske tillsammans med Finland, helst i mycket bred blocköverskridande enighet, och med sikte på en ansökan till Nato-toppmötet i Madrid, i slutet av juni, säger Kristersson, enligt SvD.

Uppmanar regeringen

Kristersson konstaterar att regeringen redan nu borde fatta ett beslut om att ansöka till Nato tillsammans med Finland och att beslutet om ett Natomedlemskap bör förankras med snabb verkan.

– Vill regeringen att även själva beslutet om en Natoansökan – likt beslutet att skicka vapen till Ukraina – ska förankras i ett riksdagsbeslut, så bör det ske senast i mitten av juni, säger Kristersson till SvD och tillägger:

– Det vore ett naturligt sätt att tydligt markera det breda politiska stödet för en helt ny säkerhetspolitisk doktrin.

Systerpartiet är eniga

Samlingspartiet, Finlands motsvarighet till de svenska Moderaterna, är eniga med sitt systerparti. Tillsammans med Moderaterna har partiet tillsatt en arbetsgrupp som samarbetar kring Natofrågan, rapporterade Svensk Yle i helgen.

– Vi ville grunda en arbetsgupp som främjar Natoprocesserna i Finlands och Sveriges riksdagar, så att våra länder avancerar tillsammans mot ett Natomedlemskap, säger Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo till Yle.

Första mötet i dag

Partiernas arbetsgrupp ska under onsdagen ha sitt första möte. I mötet deltar också norska Høyres ordförande Erna Solberg och De Konservatives ordförande Søren Pape Poulsen.

– Vårt mål är att Finland och Sverige ansöker om Natomedlemskap så snabbt som möjligt - helst redan i samband med toppmötet i Madrid i slutet av juni. Allt fler finländare hoppas på en rask och målmedveten Natoprocess, säger Orpo.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar.

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

– Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

– Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen