JUST NU: Sveriges grannland utvisar 15 ryska diplomater

2022 04 05

Danmark kastar ut 15 ryska diplomater ur landet.

Det rapporterar TV2.

– Vi gör det här för att skydda vårt lands trygghet och säkerhet. Vi vill inte ha ryskt spionage i Danmark, säger danska utrikesministern Jeppe Kofod på tisdagen efter beslutet.

Diplomaterna har fått två veckor på sig att lämna landet.

Kräver utvisning från Sverige

Samtidigt kräver Moderaterna att regeringen utvisar de tiotal ryska spioner som arbetar i Sverige under diplomatisk täckmantel.

– Det är ett reellt hot och det är uppenbart att beslut måste fattas omedelbart, säger han till SvD.

Har utvisat diplomater

Uttalandet från Moderaterna kommer kort efter att Frankrike och Tyskland beslutade att utvisa ryska diplomater. Sammanlagt rör det sig om 75 personer som fått lämna länderna.  

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock kallade beskedet för ett svar på den "otroliga brutalitet" som Ryssland har visat i Ukraina. I staden Butja har det rapporterats om över 300 civila dödsfall.

– Bilderna från Butja visar på en otrolig brutalitet från den ryska ledningen och de som följer deras propaganda med en gränslös vilja att utrota, sa hon efter beskedet.

En säkerhetsfråga

Frankrike motiverade sitt beslut med att de 35 ryska diplomaterna ”går emot franska säkerhetsintressen”, rapporterar AFP.

Ett liknande resonemang framhäver Ulf Kristersson. Men utrikesminister Ann Linde (S) tvekar. Hon poängterar att regeringen ser över ett sådant beslut, men att det skulle få konsekvenser för Sverige.

– Men vi behöver också vara kvar på vår ambassad i Moskva. Det är också viktigt. Vi försöker stötta de frivilligorganisationer som fortfarande kan jobba i landet och som har kontakter med oppositionen, sade hon i måndagskvällens Aktuellt när hon fick frågan.

Väger lätt

Ulf Kristersson anser att Ann Lindes argument för att eventuellt inte genomföra utvisningarna ”väger lätt”. Han konstaterar att ett utvisningsbeslut kommer att få konsekvenser, men att de inte väger upp mot att det finns ett säkerhetshot mot Sverige.

M-ledaren anser att Sverige borde göra som Frankrike och Tyskland.

Måste ta steget

Ett tiotals ryska diplomater har utpekats som spioner av Säpo. De ska utvisas – helst redan i dag, konstaterar Ulf Kristersson.

– Nu handlar det om människor som vi vet sysslar med saker som är farliga för Sverige. Det är en delvis annan fråga vad gäller traditionell ambassadpersonal. Det är det steget andra länder tagit, och det vi tar nu. Sedan gör vi andra saker, men nu är det här det rimliga steget att ta, säger han till SvD.

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen