Parti vill höja bensinskatten och minska utsläppen kraftigt

2021 08 30

Miljöpartiet vill höja bensinskatten och förbjuda försäljning av bensin- och dieselbilar tidigare än 2030.

– Det här måste vara en fråga inför valet, säger Märta Stenevi till DN.

I FN:s nya klimatrapport slår ledande forskare runt om i världen fast att klimatförändringarna går snabbare än väntat och ger allt fler extrema värmeböljor, bränder, torka, livsmedelsproblem, extrema översvämningar, stora skador på näringsliv och egendom samt fler dödsfall bland både människor och djur.

För att klara Parisavtalet

Syftet med MP:s förslag är att skärpa klimatmålen så att Sverige är nära nollutsläpp redan 2035. Bakgrunden är att de svenska utsläppen som partierna enats om över blockgränserna och som ska ge Sverige nollutsläpp till 2045 inte räcker för att möta Parisavtalet, uppger DN. MP vill därför att Sverige redan 2035 når ett nettoutsläpp nära noll.

Krävs för klimatet

– Vi har lyssnat till IPCC och vetenskapen. Det är en rejäl skärpning men det krävs för att vi ska klara av att ställa om till ett hållbart klimat, säger MP-ledaren tillika miljö- och klimatminister Per Bolund till DN. MP presenterar flera förslag för att nå dit.

Stopp för fossilbilar

– Vi måste sätta ett stoppdatum för när man inte längre får sälja bilar som är beroende av fossila bränslen. En utredning har föreslagit 2030 men Miljöpartiet vill gärna att det går snabbare än så, säger Per Bolund

Stopp för fossilbränsle

– Vi måste också ha ett stoppdatum för när den sista droppen fossilbränsle får säljas i Sverige. Där finns ett förslag om 2040 men vi vill tidigarelägga det, säger han.

Den andra MP-ledaren Märta Stenevi vill höja kostnaden för att förorena Sveriges natur och miljö.

Ger gröna uppfinningar

– En höjd koldioxidskatt kommer att vara nödvändigt för att vi ska få till omställningen. Det är då innovationerna kommer, säger hon.

Partiet föreslår även att en koldioxidbudget införs med syfte att Sverige ska klara Parisavtalet.

ANALYS

MP gör nu sina nya klimatkrav till valfrågor inför valet 2022. Partiet skärper därmed tonen i klimatfrågan och på sätt och vis är detta en del av starten på partiets valkampanj.

MP vinner på att lägga mer fokus på klimatfrågan och mindre på flyktingfrågan inför valet. Samtidigt är höjningar av bensinskatten alltid en het fråga vilket kan ge MP kritik men det sätter även partiet mer i fokus. Sannolikt utgår MP ifrån att de som är mest kritiska till höjd koldioxidskatt ändå inte är potentiella MP-väljare. Och det är en korrekt kalkyl.

Foto: C. LeBoutillier

[yop_poll id="529"]

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen