Parti får rekordhögt stöd i ny mätning

2024 09 17

En ny opinionsmätning visar att ett parti får större stöd än på mycket länge.

Miljöpartiet har haft det tungt i opinionen i flera år.

Men på senare tid har partiet kunnat ana ett ljus i tunnelns slut.

En ny mätning från DN/Ipsos bekräftar att MP är på uppgång igen, rapporterar DN.

I mätningen får MP sitt högsta stöd sedan 2016.

Uppåtgående trend

Partiets väljarstöd i september ligger på 7 procent, avrundat uppåt. Det är det högsta stöd som partiet har haft i mätning på över åtta år, sedan januari 2016.

Flyktingvågen 2015 och att partiet tvingades gå med på en åtstramning av migrationspolitiken medförde att MP gick in i en lång period av motgångar, enligt tidningen.

Framgången i årets EU-val var dock en signal om att lyckan höll på att vända för partiet.

Även utnämningen av Amanda Lind till nytt språkrör tros ha haft en positiv effekt för partiets opinionssiffror.

Det här är heller inte den första mätningen som visar att MP är på uppgång. Exempelvis så visade en mätning från SVT/Verian i augusti att partiet fick sitt högsta stöd på sex år. I den mätningen stöddes partiet av 6,1 procent av väljarna.

– Deras uppgång började redan i samband med att Amanda Lind tillträdde, så de har haft en uppåtgående trend sedan april fram till nu, sade Per Söderpalm, opinionschef på Verian, till SVT när den mätningen presenterades.

S tappar – SD växer

MP:s framgång sker dock delvis på bekostnad av Socialdemokraterna, som backar med en procentenhet och landar på 31 procent i den nya mätningen.

Under tiden som mätningen gjordes avslöjades också skandalen kring S-ägda Kombispel, men det är oklart hur mycket den har påverkat opinionen. S har gått bakåt i fem mätningar i rad, enligt tidningen.

Sverigedemokraterna går framåt med en procentenhet och stöds av 21 procent av väljarna.

L hamnar under riksdagsspärren medan KD hamnar precis över.

V, C och M:s resultat är oförändrade jämfört med förra månaden.

Text: Redaktionen

JUST NU: Nato bekräftar enormt fiasko för Putin

2025 06 04

Vladimir Putin har länge använt Rysslands militära förmåga som ett avskräckningsmedel mot västvärlden och Ukraina.

Under kriget gång har Putins ständigt hotat med kärnvapen och ”militära åtgärder” i försök att avskräcka väst från att stödja Ukraina.

Nu har den ryska avskräckningsförmågan fått sig en rejäl törn.

Ukrainas drönaroperation ”Spindelnät”, som genomfördes i måndags, har skadat 40 ryska bombflygplan och totalförstört 10 till 13 plan.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid Nato på onsdagseftermiddagen. 

– De förstörda flygplanen bär ansvaret för 3 000 kryssningsrobotar som har avfyrats mot kritisk infrastruktur och civila mål i Ukraina sedan krigets början, säger tjänstemannen enligt Meduza.

”Oerhört hårt slag mot Ryssland”

Nato bekräftar således Ukrainas uppgifter om att ett 40-tal ryska bombplan träffades i drönaroperationen. Av dessa ska alltså 10-13 vara helt förstörda.

Ett enormt fiasko för den ryska krigsmakten.

– Attacken försvagar Rysslands militära prestationsförmåga och ökar dess krigskostnader. Samtidigt är attacken symboliskt och kommunikationsmässigt mycket viktig för Ukraina eftersom den visar att Ukraina kan överraska Ryssland.

Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskaper vid Försvarshögskolan och universitetsforskare vid Helsingfors universitet, till Yle.

Militärexperten och tidigare överstelöjtnant Joakim Paasikivi gör samma bedömning.

– Detta är ett oerhört hårt slag mot Ryssland. Det kommer få långsiktiga effekter bland annat eftersom den här typen av plan inte tillverkas längre, säger han till SVT.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Ryssland “extremt provocerat" – Kreml varnar för nytt krig

UPPGIFTER: Amerikansk militär fruktar stor attack i USA

Rysslands ex-president erkänner: Vi söker ”fullständig förintelse”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Gigantiskt rökmoln drar in över Sverige

2025 06 04

Kanada har drabbats av omfattande skogsbränder under hela maj och början av juni.

Tiotusentals invånare har evakuerats från provinserna Saskatchewan, Manitoba och Ontario.

Men det är inte bara Kanada som påverkas. 

Satellitbilder har visat hur stora rökmoln rör sig bort från skogsbränderna. Rökmolnen har färdats över Atlanten och nått Europa vid flera tillfällen, rapporterar EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus Climate Change Service.

Den 18-19 maj nådde ett stort rökmoln Grekland och östra Medelhavet.  

Ett andra, mycket större rökmoln, korsade Atlanten under den sista veckan i maj och nådde de nordvästra delarna av Europa den 1 juni.

Nu har ytterligare ett rökmoln svept in över den europeiska kontinenten. Och den här gången drabbas Norden.

Det visar nya satellitbilder som danska TV2 tagit del av.

– Röken anlände redan till nordvästra Europa på söndagen och drog in över Danmark (och Sverige, reds.anm) under tisdagen, rapporterar kanalen.

Så påverkas allmänheten

Enligt Christoffer Karoff, docent vid institutionen för geovetenskap vid Aarhus universitet, går det att se röken med blotta ögat.

– För det första ger röken himlen ett mjölkvitt sken, vilket kommer att skymma solens strålar. Dessutom blir soluppgångar och solnedgångar rödare, eftersom endast de långvågiga rödaktiga färgerna går igenom lagret av sotpartiklar.

Så påverkas luftkvalitén

EU:s Copernicus fastslår att luftkvalitén inte kommer att påverkas i någon större skala, eftersom rökmolnen vanligtvis befinner sig på mycket hög höjd.

– Skogsbränder är en vanlig företeelse i skogar på norra halvklotet från våren och under sommarmånaderna. Fram till början av juni visar våra data att de centrala regionerna i Kanada upplevt några mycket intensiva veckor vad gäller utsläpp från skogsbränder, säger Mark Parrington, senior forskare vid Copernicus atmosfärövervakningstjänst, i ett uttalande.

– Dessa uppgifter, och det faktum att vi kan observera röken i Europa, är en återspegling av omfattningen av bränderna och de effekter de har haft i Manitoba och Saskatchewan. På CAMS övervakar vi händelser som dessa för att förstå hur de påverkar atmosfären och luftkvaliteten regionalt och globalt.

Akrivfoto: V.Aivazovsky

Text: Redaktionen