Under andra halvan av 2025 kommer panten höjas från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stora PET-flaskor.

Syftet med höjningen är att få allmänheten att panta mer.

Det uppger företaget Returpack/Pantamera i ett pressutskick.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor.

Omfattande arbete

Att höja pantbeloppet innebär ett omfattande arbete för alla aktörer i pantsystemet. Därför kommer det dröja till andra halvan av 2025 innan de nya beloppen träder i kraft.

Bland annat måste producenter uppdatera förpackningar och etiketter.  De nya förpackningarna ska sedan materialtestas och registreras i Returpacks system, för att säkerställa att förpackningarna kan materialåtervinnas till nya dryckesförpackningar.

Dessutom behöver alla pantautomater uppdateras för att kunna hantera de nya pantbeloppen.

Uppmaningen: Spara inte burkar och flaskor 

Den pant som gäller är den som står på förpackningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar. Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschef på Returpack/Pantamera.

Sverige är ett föregångsland

Sverige är ett föregångsland gällande återvinning av burkar och PET-flaskor. 

Returpack – som har ansvarat för pantsystemet i över 40 år – tar emot över 2,7 miljarder burkar och PET-flaskor varje år.

– Vi brukar säga att panten är smörjmedlet i pantsystemet, det där lilla extra som får det att fungera så väldigt bra. Nu skruvar vi upp genom att höja pantpengen på alla förpackningar, och gör det ännu mer attraktivt för konsumenterna att göra rätt, säger Katarina Lundell.

Foto: Pantamera

Text: Redaktionen

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen