I NATT: Panikscener på Arlanda – “folk skrek och sprang”

2024 01 17

Stor panik utbröt på Arlanda flygplats under natten till onsdagen.

Terminal 5 utrymdes akut och polis larmades efter att en man påstått att han bar på en bomb, rapporterar flera medier.

Incidenten ägde rum vid bagagebanden varpå kalabalik utbröt.

– Vakterna kom och skrek: “Utrym byggnaden fort så in i helvete”. Folk sprang och trängdes, säger ett vittne som Aftonbladet talat med.

"Påstod sig ha bomb i en påse"

Vittnet berättar även om hur vakter skrikit och att folk “flödade ut genom portarna” utan att ens ta med sig sina ytterkläder.

Mannen, som uppges vara i 50-årsåldern, greps därefter av polis.

Ingen bomb hittades och polisen misstänker istället att det handlar om psykisk ohälsa.

– Det var en man som påstod sig ha en bomb i någon slags påse. Det visade sig bara vara kläder i den, säger Jens Mårtensson, vakthavande befäl på polisen, till SVT.

Dramatiskt i flera minuter

Utrymningen pågick i uppemot en kvart och platsen spärrades tillfälligt av.

– Det var dramatiskt där i några minuter och jag vet inte hur många som var där men det brukar vara ganska lugnt vid den tiden, säger Jens Mårtensson till Upsala Nya Tidning.

50-åringen är nu misstänkt för olaga hot och falsklarm.

Enligt ett uttalande förklarar polisen att mannen ska ha hittat på liknande saker vid tidigare tillfällen.

"Blev förbannad"

Utrymningen hävdes så fort det gick att säkerställa att det inte var någon fara för besökarna på flygplatsen.

Polisen tror sig ha en bra bild, förutom mannens psykiska hälsa, som förklarar varför 50-åringen valde att bombhota terminalen.

– Han blev förbannad på något och trodde väl att det skulle gå fortare om han sa att han hade en bomb, säger Jens Mårtensson till Aftonbladet.

Riskerar fängelse

Swedavia har i en kort kommentar uttalat sig om nattens dramatiska händelser.

Enligt presschefen Robert Pletzin är bagagehallen öppen igen och incidenten ska inte ha fått några större konsekvenser.

Påföljden för falskt larm kan bli böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt, vilket det anses vara när det även handlar om olaga hot, är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. 

Foto: Swedavia

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen