I NATT: Panikscener på Arlanda – “folk skrek och sprang”

2024 01 17

Stor panik utbröt på Arlanda flygplats under natten till onsdagen.

Terminal 5 utrymdes akut och polis larmades efter att en man påstått att han bar på en bomb, rapporterar flera medier.

Incidenten ägde rum vid bagagebanden varpå kalabalik utbröt.

– Vakterna kom och skrek: “Utrym byggnaden fort så in i helvete”. Folk sprang och trängdes, säger ett vittne som Aftonbladet talat med.

"Påstod sig ha bomb i en påse"

Vittnet berättar även om hur vakter skrikit och att folk “flödade ut genom portarna” utan att ens ta med sig sina ytterkläder.

Mannen, som uppges vara i 50-årsåldern, greps därefter av polis.

Ingen bomb hittades och polisen misstänker istället att det handlar om psykisk ohälsa.

– Det var en man som påstod sig ha en bomb i någon slags påse. Det visade sig bara vara kläder i den, säger Jens Mårtensson, vakthavande befäl på polisen, till SVT.

Dramatiskt i flera minuter

Utrymningen pågick i uppemot en kvart och platsen spärrades tillfälligt av.

– Det var dramatiskt där i några minuter och jag vet inte hur många som var där men det brukar vara ganska lugnt vid den tiden, säger Jens Mårtensson till Upsala Nya Tidning.

50-åringen är nu misstänkt för olaga hot och falsklarm.

Enligt ett uttalande förklarar polisen att mannen ska ha hittat på liknande saker vid tidigare tillfällen.

"Blev förbannad"

Utrymningen hävdes så fort det gick att säkerställa att det inte var någon fara för besökarna på flygplatsen.

Polisen tror sig ha en bra bild, förutom mannens psykiska hälsa, som förklarar varför 50-åringen valde att bombhota terminalen.

– Han blev förbannad på något och trodde väl att det skulle gå fortare om han sa att han hade en bomb, säger Jens Mårtensson till Aftonbladet.

Riskerar fängelse

Swedavia har i en kort kommentar uttalat sig om nattens dramatiska händelser.

Enligt presschefen Robert Pletzin är bagagehallen öppen igen och incidenten ska inte ha fått några större konsekvenser.

Påföljden för falskt larm kan bli böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt, vilket det anses vara när det även handlar om olaga hot, är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Foto: Swedavia

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen