Panikorder från Lukasjenko: “Jag varnar alla – vem som helst”

2024 02 21

Den skarpa uppmaningen från den belarusiska diktatorn kommer direkt efter ett möte med landets högsta säkerhetsorgan.

– Jag varnar inrikesministeriet, KGB, specialtjänsterna, alla, åklagarmyndigheten – vem som helst, säger Alexander Lukasjenko enligt Reuters.

"Måste ta kontroll"

Ordern går konkret ut på att med omedelbar verkan skicka ut organiserade patruller med handeldvapen på gatorna i städer runtom i Belarus.

Enligt diktatorn riskerar landet att drabbas av brottslighet av “extremistisk karaktär”.

– Vi måste ta kontroll över detta. Våra patrullgrabbar måste vara ute på gatorna. Patrullerna måste vara beväpnade med handeldvapen, åtminstone pistoler, säger Alexander Lukasjenko i ett videoklipp från nämnda möte.

Utländska "sabotörer"

Utspelet kommer en vecka efter att Lukasjenko påstått att både belarusiska och ukrainska “sabotörer” fängslats på gränsen mellan de två länderna.

Enligt diktatorn grips liknande grupper “två eller tre gånger i veckan” och insatserna beskrivs som “bekämpning av terrorism”.

– Människor ska känna sig trygga hemma, på jobbet, på gatan, när som helst på dygnet, säger den belarusiska ledaren.

– Idag är detta den viktigaste aspekten av att upprätthålla lag och ordning – att undertrycka ligisters handlingar och förhindra förlust av själar som ännu inte fullt ut förstår hur utländska aktörer riktar in sig på dem.

Politisk fånge död i fängelset

Alexander Lukasjenko har haft makten sedan 1994, mycket tack vare brutala metoder för att trycka ned oliktänkande.

I januari inledde landets myndigheter en utredning av en grupp 20 oberoende analytiker och kommentatorer som nu befinner sig i exil.

De anklagas för att ha konspirerat för att ta makten och främja extremism.

Igår kom dessutom beskedet att en belarusisk aktivist som fängslades 2022 och dömdes till tre års fängelse för att ha förtalat Lukasjenko dött i fängelset.

– Igor Lednik, en före detta medlem av det belarusiska socialdemokratiska partiet, aktivist och journalist, har vid 64 års ålder dött i fängelset, meddelade hans parti via Telegram.

Dödsorsaken är inte känd, men aktivisten ska tidigare ha haft problem både med hjärtat och magen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Natoland skickar ut nästan tusen ryssar

2025 10 11

Som bekant bor många ryssar i de tidigare Sovjetstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har relationen mellan Baltländerna och Ryssland blivit oerhört ansträngd.

Nu kommer besked om att Natolandet Lettland har tagit beslut om att skicka ut nästan tusen ryssar från landet, rapporterar Kyiv Independent.

841 måste lämna

Så många som 841 ryssar måste nu lämna Lettland.

Anledningen är deras misslyckande med att uppfylla lagkrav, inklusive bevis på kunskaper i lettiska och godkänt resultat i en nationell säkerhetsprövning.

Nya regler

Lettland ändrade först sina invandringslagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022. 

Under 2024 införde landets regering strängare regler som styr det lagliga uppehållet för ryska medborgare. 

Enligt de uppdaterade bestämmelserna måste ryska medborgare skaffa status som varaktigt bosatt i EU, visa kunskaper i lettiska på A2-nivå och ha klarat en nationell säkerhetsprövning senast den 30 juni 2025.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har kraschat

“Stort skifte”

I en rapport från 2024 från Utrikespolitiska institutet framgår att relationen mellan Ryssland och Lettland försämrades avsevärt efter invasionen av Ukraina.

– Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har det politiska systemet i Lettland genomgått flera seismiska förändringar, framhåller UI i rapporten.

– Tidigare dominerande partier har blivit utmanövrerade ur det lettiska parlamentet. Premiärministrar och presidenter har avgått.

“Omvälvande”

Invasionen skakade om det politiska klimatet i Lettland rejält, menas det.

– Det initiala politiska svaret på invasionen från de flesta lettiska politiska partier förvärrade de interetniska relationerna i landet, uppger UI.

– Samtidigt utgjorde dock de skilda attityderna till invasionen bland Lettlands rysktalande befolkning ett omvälvande ögonblick för partisystemet. Nya partier har försökt att locka till sig både lettisk- och rysktalande väljare och därmed överbrygga den etnopolitiska klyfta som i årtionden har genomsyrat det lettiska partisystemet.

Läs mer: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen