Panik i populärt turistland – svenskar vill inte åka dit

2025 06 02

Över 30 miljoner utländska besökare väntas välla in i Europas snabbast växande semesterdestination de kommande fem åren.

För tio år sedan anlände drygt tre miljoner turister till Albanien.

Sedan dess har intresset för den nyupptäckta pärlan i Sydeuropa ökat kolossalt. Siffran steg till fyra miljoner år 2017 och sex miljoner år 2019.

För två år sedan anlände omkring tio miljoner turister.

Nu råder “panik” i Albanien för hur landet överhuvudtaget ska mäkta med massturismen, rapporterar brittiska Express.

Gått för snabbt

Ett av de främsta larmen handlar om att turistboomen går alldeles för snabbt.

Landet hinner helt enkelt inte med att möta den kraftigt växande efterfrågan från omvärlden.

– Vissa byggprojekt har genomförts utan ordentlig planering. I kustområden som Saranda har det förekommit fall av miljöförstöring på grund av att man dumpat byggavfall i havet, säger Useli Didani, som jobbar på en lokal nyhetsbyrå, till The Telegraph.

Många av varningarna liknar också de som hörts från exempelvis Kanarieöarna och Mallorca, där lokalbefolkningen protesterat högljutt för att de drivs ut från lokala fastighetsmarknader.

På senare tid har även USA:s president Donald Trumps svärson Jared Kushner investerat i ett enormt lyxhotell för 1,4 miljarder dollar på den albanska ön Sazan.

– Massturismen har drivit upp priserna i kustområden, vilket gjort hyror och tjänster oöverkomliga för invånarna, säger Useli Didani.

Svenskar säger nej

Intresset för Albanien har visserligen ökat även bland svenska turister under de senaste tio åren.

Men satsningarna bland researrangörer i Sverige varierar, enligt Travel News.

Och när resebyrån Ticket nyligen gick ut med sin bokningsstatistik inför sommaren visar det sig att många svenskar säger rakt nej till att åka till Albanien.

Landet ligger nämligen femma på listan under Tickets fråga “Vilket land vill du helst inte åka till på utlandssemester?”. Istället är det klassiska resmål som Spanien, Grekland, Italien och nu också Japan som lockar.

– Japan har blivit något av ett trendland och det märks inte bara i vår undersökning utan även i bokningarna. Sedan årsskiftet har bokningarna till Japan ökat med 66 procent jämfört med samma period i fjol, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

LÄS MER: Kaos i turistparadis – tvingas radera alla bilder

Foto: B. Salihi

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen