Överraskande besked om Sverige – från Ryssland

2024 03 14

Relationen mellan Sverige och Ryssland är spänd, men nu kommer ett överraskande besked om Sverige från ryskt håll.

Ryssland har haft ett hårt tonläge mot Sverige sedan vårt land anslut sig till Nato.

Men den ryska bilden av Sverige är inte ensidigt negativ, visar nya uppgifter.

Den ryska regimens syn på Sverige delas inte nödvändigtvis av den ryska befolkningen.

Vanliga ryssar tycks tvärtom ha fått en mer positiv bild av Sverige under det gångna året, rapporterar SvD.

Fler positiva

Uppgifterna kommer från en studie som har genomförts av Levadacentret på uppdrag av Svenska ambassaden i Moskva.

Studien har genomförts varje år de senaste 10 åren.

Och resultaten som gäller för 2023 visar att ryssarnas bild av Sverige har förbättrats.

I undersökningen, som genomfördes under hösten 2023 – mitt under pågående svensk Natoansökan – framkommer att fler ryssar förhöll sig positiva till Sverige jämfört med föregående år.

Fler ansåg också att relationen mellan länderna var normal och lugn.

Förbättrad attityd

2022 bedrevs en kampanj mot Sverige i ryska medier, och då var ryssarnas bild av Sverige mer negativ än någonsin.

Men sedan dess har det skett en attitydförändring, även bland ryssar som vanligtvis tror på regimens budskap.

– Det är märkligt att förbättringar i attityd till Sverige registreras just bland de grupper av ryssar som inte är självständiga i sina bedömningar av aktuella händelser och är mer beroende av propagandamedier eller av omgivningens åsikter, skriver Levadacentret.

Hätsk kampanj

Den ryska smutskastningskampanjen mot Sverige under 2022 var stundtals väldigt hätsk.

Bland annat spreds det i sociala medier bilder på affischer i Moskva där svenska profiler som Astrid Lindgren, Ingmar Bergman och Ingvar Kamprad utmålades som nazister.

– Vi är emot nazism, men det är inte de! stod det på affischerna, vilket MarcusOscarsson.se rapporterade om.

Idag verkar dock vanliga ryssar ha en mindre negativ bild av Sverige.

I den nya undersökning är det bland annat betydligt färre som ser Sveriges Natoanslutning som ett hot, jämfört med undersökningen från 2022.

Det var dock en tredjedel i den senaste undersökningen som svarade att de inte gillar svenskar, medan nästan varannan trodde att svenskar inte gillar ryssar.

Foto: Ivan Shilov

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen