Överraskande besked om kräftor
2023 08 11
Nu kan nya regler införas angående kräftor.
Till sommaren är det mycket populärt att äta bland annat kräftor och hummer.
Många släpper ner de vattenlevande djuren i kokhett vatten levande, någonting som det nu kan komma att bli ändring på.
Ny forskning visar att kräftdjur känner smärta och upplever kraftigt obehag, vilket nu kan leda till att det blir förändring vad gäller reglerna för avlivning av djuren.
Det rapporterar Svenska Dagbladet.
“Blev överraskade”
Jordbruksverket har begärt ett yttrande från en expertgrupps bedömning av huruvida leddjur känner smärta och lidande.
Sveriges lantbruksuniversitet kommer att komma med information till myndigheten som framöver ska ligga till grund för om leddjur ska ingå i ny lagstiftning.
– Vi blev överraskade av hur mycket forskning det finns som stödjer att tiofotade kräftdjur är kännande varelser som upplever smärta, säger Albin Gräns, docent i biologi, till SvD.
Saknas bestämmelser
Den svenska djurskyddslagen innefattar behandlingen av alla djur som känner smärta och lidande.
– Det betyder att de djur som hålls av människan och som har förmåga att känna smärta och uppleva lidande ska hanteras väl och skonas från onödigt lidande, även vid slakt och avlivning, framhåller Jordbruksverket.
– Det saknas dock detaljerade bestämmelser om hur kräft- och blötdjur ska hanteras vid slakt och avlivning.
Kan komma nya krav
Om det blir så att leddjur framöver kommer att omfattas av djurskyddslagstiftningen så kan det komma nya krav på hur de ska behandlas.
Då gäller nya krav på avlivning.
– När det gäller stora kräftdjur som krabbor och humrar tar det tid innan de dör vid kokning, förklarar Albin Gräns.
Två arter
I Sverige finns två arter av sötvattenkräftor, det rör sig om den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.
– Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr, förklarar Världsnaturfonden.
Foto: S. Moody
Text: Redaktionen