Överraskande besked om kräftor

2023 08 11

Till sommaren är det mycket populärt att äta bland annat kräftor och hummer.

Många släpper ner de vattenlevande djuren i kokhett vatten levande, någonting som det nu kan komma att bli ändring på.

Ny forskning visar att kräftdjur känner smärta och upplever kraftigt obehag, vilket nu kan leda till att det blir förändring vad gäller reglerna för avlivning av djuren.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Blev överraskade”

Jordbruksverket har begärt ett yttrande från en expertgrupps bedömning av huruvida leddjur känner smärta och lidande.

Sveriges lantbruksuniversitet kommer att komma med information till myndigheten som framöver ska ligga till grund för om leddjur ska ingå i ny lagstiftning.

– Vi blev överraskade av hur mycket forskning det finns som stödjer att tiofotade kräftdjur är kännande varelser som upplever smärta, säger Albin Gräns, docent i biologi, till SvD.

Saknas bestämmelser

Den svenska djurskyddslagen innefattar behandlingen av alla djur som känner smärta och lidande.

– Det betyder att de djur som hålls av människan och som har förmåga att känna smärta och uppleva lidande ska hanteras väl och skonas från onödigt lidande, även vid slakt och avlivning, framhåller Jordbruksverket.

– Det saknas dock detaljerade bestämmelser om hur kräft- och blötdjur ska hanteras vid slakt och avlivning.

Kan komma nya krav

Om det blir så att leddjur framöver kommer att omfattas av djurskyddslagstiftningen så kan det komma nya krav på hur de ska behandlas.

Då gäller nya krav på avlivning.

– När det gäller stora kräftdjur som krabbor och humrar tar det tid innan de dör vid kokning, förklarar Albin Gräns.

Två arter

I Sverige finns två arter av sötvattenkräftor, det rör sig om den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.

– Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr, förklarar Världsnaturfonden.

Foto: S. Moody

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 08 01

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen