JUST NU: Över 22 700 protesterar mot Moderaterna och KD

2022 12 18

Tiotusentals personer kräver nu att Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) ger elprisstöd även till Norrland.

– Vi bor faktiskt här. Norrland existerar, säger Robert Renling från Haparanda som tog initiativ till aktionen.

Bägaren rinner över

Han tycker det är totalt fel att Norrland inte ska få del av det elprisstöd som ska betalas ut till drabbade familjer och konsumenter framöver.

– Här i norr så är vi väldigt styvmoderligt behandlade söderifrån när det kommer till tillgång till grundläggande samhällsinfrastruktur, säger han till SR Norrbotten.

– Att vi inte har tillgång till samma elprisstöd som södra Sverige – det blev helt enkelt droppen som fick bägaren att rinna över.

Till Kristerson och Busch

Till vardags är han kommunpolitiker för Socialdemokraterna i Haparanda och han startade den digitala namninsamlingen ”Mitt skifte – Akut elprisstöd till Norrlands elkunder”.

Uppropet har blivit väldigt populärt på Internet.

Vid 22-tiden på  söndagskvällen var man uppe i 22 700 personer som skrivit under.

– Till Ebba Busch, Ulf Kristersson, lyder rubriken.

Han hoppas att namninsamlingen ska få effekt och leda till att Moderaterna och Kristdemokraterna svänger om i frågan.

– Man kan inte fortsätta behandla Norrland som att det är någon provins någonstans i norra Sverige när det utgör 60 procent utan landytan, menar Robert Renling.

Har längre köldperiod

Han anser inte att det faktum att södra Sverige drabbats av mycket högre prishöjningar är ett hållbart argument för att Norrland inte ska få elstöd.

– Nej, vi har otroligt kallt otroligt längre.

– Det är en otroligt lång period som utgör vår vinter här, säger han till SR.

Han framhåller att den långa vintern i norr gör att norrlänningarna betalar för vinterförbrukningen under en längre period än södra Sverige och att det därmed går på ett ut kostnadsmässigt.

Kräver minst samma stöd

– Södra Sverige som inte vill ha vindkraft, som inte vill ha solcellsparker, som bara vill ha kärnkraft.

– Vi, med våra dämda älvar och vattenkraftverk kräver minst samma stöd som de i söder mottar och vi kräver det innan vintern slår till med sin kyla, lyder texten i namninsamlingen.

Foto: Mitt Skifte – Akut elprisstöd till Norrlands elkunder

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen