JUST NU: Över 100 poliser skadades under upploppen

2022 04 21

Minst 104 poliser skadades under de våldsamma upploppen i Sverige förra veckan.

Det visar en genomgång som SVT Nyheter har gjort av de rapporter som hittills har kommit in till polisens interna system för arbetsskadeanmälningar.

Det värsta jag sett

– Det är en stor omfattning av skador och anmälningar som kommit in. Det här är det värsta jag har sett, säger Staffan Brandt, polis och arbetsmiljöspecialist på Polismyndighetens HR-avdelning, till SVT.

Frakturer och hjärnskador

Poliserna har drabbats av varierande skador. 

Bland annat handlar det om frakturer i händer och fingrar, kross- och klämskador, hjärnskador och buller- och sårskador, erfar SVT.

Vanligast är dock blåmärken och svullnader på olika delar av kroppen efter att upprorsmakare kastat sten på poliserna.

50 stenar mot sig

En polis vittnar om att hen blev träffad av mellan 30 och 50 stenar.

Polisen konstaterar att hen kunde varit död utan sin skyddsutrustning.

Flera poliser skadades dock trots skyddsutrustning.

Kraften från stenarna var så stor att flera av polisernas hjälmar och sköldar gick sönder.

Glassplitter i ögonen

Flera poliser vittnar även om att de träffats av glassplitter i samband med att fönsterrutor på polisbilar förstörts.

– Jag fick glas i ögon, mun, näsa och jag får splitter över hela min uniform, uppger en polis som behövde sjukvård efter attackerna.

En annan polis vittnar om hur hen fruktade för sitt liv.

Ville döda oss

– Jag upplevde att de ville döda eller allvarligt skada oss, skriver en polis i en skadeanmälan.

Flera anmälningar handlar om hur poliser har drabbats av krisreaktioner i samband med att de har fruktat för sina och sina kollegors liv, rapporterar SVT.

Fem personer har begärts häktade

Efter påskhelgens våldsamma upplopp har fem personer begärts häktade.

Det bekräftar Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande under gårdagen.

Kastat sten mot polisen

Tre män födda mellan 1999 och 2001 misstänks för att ha kastat sten mot polis och en av dem för att även ha skjutit fyrverkerier mot polisen i Linköping. De misstänks för ”grovt sabotage mot blåljusverksamhet”.

Två män födda 1993 och 2001 misstänks för våldsamt upplopp och grovt sabotage mot blåljusverksamhet i samband med händelserna i Norrköping.

Foto: Polisen Motala, Mjölby, Vadstena, Boxholm och Ödeshög

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 07

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen