Över 10 000 bolag har gått i konkurs

2025 01 02

Rekordmånga aktiebolag har gått i konkurs i Sverige.

Under 2024 gick 10 041 bolag i konkurs – ett nytt årsrekord och en ökning med hela 23 procent jämfört med fjolåret.

De nya siffrorna presenteras av kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

Många stora företag har drabbats av konkurserna, vilket fått stor påverkan på arbetsmarknaden. Totalt har över 33 000 arbetstillfällen gått förlorade.

–  2024 har varit ett mörkt år för många företagare. Lågkonjunktur, inflation, höga räntor och minskad köpkraft ledde till svåra förutsättningar där även väletablerade bolag fått kämpa för sin överlevnad, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

Jacobsson befarar att den dystra trenden fortsätter de kommande månaderna.

– Tyvärr förväntar vi oss att konkurstalen förblir höga under början av 2025, men vi ser hopp om ljusare tider mot mitten av året om räntorna fortsätter neråt och ekonomin återhämtar sig.

Mest utsatta branscherna

Här är branscherna som drabbades hårdast av konkurser under 2024:

- Fastighetsbolag (konkurserna ökade med 62 procent)

- Bilhandlare (51 procent)

- Industrisektorn (35 procent)

Flest konkurser noterades dock i byggsektorn. Totalt gick 1 815 byggbolag i konkurs – en ökning med 22 procent jämfört med 2023.

1,3 procent

Rekordnoteringen under 2024 innebär att 1,3 procent av Sveriges cirka 780 000 aktiebolag gick i konkurs under året.

Det är den högsta noteringen sedan 2013 och en klar uppgång jämfört med fjolåret. Motsvarande siffra för 2023 var 1,08 procent.

Henrik Jacobsson betonar att siffran måste sättas i relation till att antalet aktiebolag nästan fördubblats under de senaste tio åren.

Det är viktigt att analysera konkursutsatthet i relation till det totala antalet företag på marknaden, betonar Creditsafes vd.

– Pandemin och sänkt aktiekapital har under de senaste åren bidragit till ett stort inflöde av nya aktiebolag. Även om vi ser rekordhöga nivåer av antalet konkurser, är ökningen av andelen konkurser ur ett historiskt perspektiv inte lika dramatisk. Det är viktigt nu i tuffa tider att komma ihåg att majoriteten av bolagen trots allt kommer att överleva.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Svenskt stridsflyg i luften vid rysk attack

2025 06 10

Under natten mot måndagen utförde Ryssland en av sina största luftattacker mot Ukraina.

Enligt det ukrainska flygvapnet avfyrades 479 drönare och 20 robotar mot Ukraina. Det största luftanfallet hittills under kriget, rapporterar Kyiv Independent.

Den massiva attacken fick Polen att skicka upp stridsflyg för att bevaka sitt luftrum.

Nu meddelar Nato att det polska flygvapnet fick hjälp av Sverige.

Enligt försvarsalliansen beordrades svenskt stridsflyg upp i luften i samband med den ryska attacken.

– Det var två Jas-Gripen hemmahörande på F 17 i Kallinge som lyfte tillsammans med flyg från det polska flygvapnet, rapporterar P4 Blekinge.

Stationerade i Polen

Sverige har sex stridsflygplan stationerade i Polen.

Den svenska styrkan deltar i Natos förstärkta luftrumsövervakning och incidentberedskap, enhanced NATO Air Policing. 

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i ett uttalande.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har också uttalat sig om de svenska stridsflygplanens uppdrag.

– Det är första gången som svenska stridsflygplan deltar i luftrumsövervakningen från en annan allierads territorium. Det är också första gången som svenska stridsflyg deltar utomlands i Natos förstärkta luftrumsövervakning under Natos ledning.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Brutal attack av Ryssland – “något helt utöver det vanliga"

FÖRSVARSMAKTEN: Så kan Ryssland attackera Sverige

UPPGIFTER: Massiv eskalering – ”ska krossa Ukraina”

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Planerar jättebro till Sverige – 317 miljarder kronor

2025 06 10

I början av 2024 meddelade Finland att de första stegen har tagits för att bygga en bro mellan Sverige och Finland.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan öronmärkt stora pengar till projektet.

–  Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle.

Här är prislappen

Nu är förstudien klar.

Enligt den finska rapporten är det tekniskt möjligt att bygga bron och den preliminära prislappen beräknas till 5–29 miljarder euro beroende på hur bygget genomförs. Den högsta summan motsvarar cirka 317 miljarder kronor och utgår från att bron trafikeras av både järnvägs- och biltrafik.

– Enligt prognosen skulle cirka 2 000–3 000 fordon använda den fasta förbindelsen per dag i persontrafiken och 500–600 fordon i godstrafiken. Trafikmängderna motsvarar till sin storleksklass de typiska trafikmängderna i förbindelserna mellan landskapscentrumen i Finland, framhåller Trafikledsverket i förstudien.

Vidare skriver myndigheten att restiden mellan Vasa och Umeå skulle förkortas avsevärt och att bron skulle fylla en särskild stor funktion för fritidsresor, militära transporter och energiöverföring.

LÄS MER: Tung varning om rysk ekonomi – inifrån Ryssland | Ekonomibladet

Sex förslag

Här är samtliga genomförbara lösningar, enligt studien:

  • Landsväg (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar och 46 km på broar). Kostnadskalkyl 4,9–8,4 miljarder euro.

  • Landsväg delvis i tunnel (94 kilometer, varav 30 km på fastlandet, 18 km på vägbankar, 39 km på broar och 7 km i tunnel). Kostnadskalkyl 6,2–10,5 miljarder euro.

  • Järnväg (114 km, varav 53 km på fastlandet, 14 km på vägbankar och 47 km på broar). Kostnadskalkyl 5,5–9,3 miljarder euro.

  • Järnväg delvis i tunnel (114 km, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 10,3–17,5 miljarder euro.

  • Järnväg i sin helhet i tunnel (105 km, varav 2 km på fastlandet och 103 km i tunnel). Kostnadskalkyl 17–28,9 miljarder euro.

  • Kombination av landsväg och järnväg (114 kilometer, varav 53 km på fastlandet, 7 km på vägbankar, 39 km på broar och 15 km i tunnel). Kostnadskalkyl 16,7–28,3 miljarder euro.

LÄS MER: Ica-butik slår larm – “Blir bara värre och värre” | Ekonomibladet

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen