Över 10 000 bolag har gått i konkurs

2025 01 02

Rekordmånga aktiebolag har gått i konkurs i Sverige.

Under 2024 gick 10 041 bolag i konkurs – ett nytt årsrekord och en ökning med hela 23 procent jämfört med fjolåret.

De nya siffrorna presenteras av kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

Många stora företag har drabbats av konkurserna, vilket fått stor påverkan på arbetsmarknaden. Totalt har över 33 000 arbetstillfällen gått förlorade.

–  2024 har varit ett mörkt år för många företagare. Lågkonjunktur, inflation, höga räntor och minskad köpkraft ledde till svåra förutsättningar där även väletablerade bolag fått kämpa för sin överlevnad, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

Jacobsson befarar att den dystra trenden fortsätter de kommande månaderna.

– Tyvärr förväntar vi oss att konkurstalen förblir höga under början av 2025, men vi ser hopp om ljusare tider mot mitten av året om räntorna fortsätter neråt och ekonomin återhämtar sig.

Mest utsatta branscherna

Här är branscherna som drabbades hårdast av konkurser under 2024:

- Fastighetsbolag (konkurserna ökade med 62 procent)

- Bilhandlare (51 procent)

- Industrisektorn (35 procent)

Flest konkurser noterades dock i byggsektorn. Totalt gick 1 815 byggbolag i konkurs – en ökning med 22 procent jämfört med 2023.

1,3 procent

Rekordnoteringen under 2024 innebär att 1,3 procent av Sveriges cirka 780 000 aktiebolag gick i konkurs under året.

Det är den högsta noteringen sedan 2013 och en klar uppgång jämfört med fjolåret. Motsvarande siffra för 2023 var 1,08 procent.

Henrik Jacobsson betonar att siffran måste sättas i relation till att antalet aktiebolag nästan fördubblats under de senaste tio åren.

Det är viktigt att analysera konkursutsatthet i relation till det totala antalet företag på marknaden, betonar Creditsafes vd.

– Pandemin och sänkt aktiekapital har under de senaste åren bidragit till ett stort inflöde av nya aktiebolag. Även om vi ser rekordhöga nivåer av antalet konkurser, är ökningen av andelen konkurser ur ett historiskt perspektiv inte lika dramatisk. Det är viktigt nu i tuffa tider att komma ihåg att majoriteten av bolagen trots allt kommer att överleva.

Foto:

Text: Redaktionen

18okt2025

Unik upptäckt – en tidskapsel till livets uppkomst

2025 10 18

Forskare på Chalmers har tillsammans med den amerikanska rymdstyrelsen Nasa gjort en unik upptäckt.

Upptäckten utmanar en av kemins grundregler.

Fyndet, som har gjorts på Saturnus måne Titan, visar att i extremt kalla miljöer kan ämnen som normalt är oförenliga med varandra ändå blandas.

Den nya kunskapen kan bredda förståelsen för kemin innan livets uppkomst.

– Så vårt arbete bidrar även till nya insikter om kemin innan livet uppstod, och hur den kan fortgå i extrema, ogästvänliga miljöer, säger Chalmersforskare Martin Rahm, i ett uttalande.

Orangefärgad måne

Titan är Saturnus största måne och är orange till färgen.

Den har länge intresserat forskare eftersom dess utveckling kan ge lärdomar om vår egen planet och de tidigaste kemiska stegen mot liv.

Den kalla miljön, och den tjocka kväve- och metanfyllda atmosfären, har många likheter med de förhållanden som den unga jorden antas ha haft för flera miljarder år sedan.

Läs också: Myndighet har bytt logga – för tre miljoner kronor

”Tidskapsel”

Studierna kan därför ge ledtrådar om hur liv en gång uppstod på jorden.

– Det är en häftig känsla att kunna upptäcka något som kanske spelar roll i en så stor skala. Det som sker i Titans atmosfär när det bildas väldigt mycket vätecyanid och det kommer ner på ytan, det skulle också kunnat skett här på jorden, säger Martin Rahm, till TV4.

– Det är en tidskapsel så att säga. Det kan säga något om byggstenarna till livet på jorden.

Mer om studien

Bakom studien på Chalmers ligger en ännu obesvarad fråga om den stora månen Titan.

Att vätecyanid skapas i Titans atmosfär är känt sedan tidigare, men inte vad som händer med den sedan.

– Det här ledde till ett spännande teoretiskt och experimentellt samarbete mellan Chalmers och Nasa. Det går tvärs emot en grundregel inom kemi, ”lika löser lika”, som innebär att de här polära och opolära ämnena inte bör går att kombinera, säger Martin Rahm, i ett uttalande.

Upptäckten till trots så bör man vänta med att skriva om läroböckerna i kemi, menar Chalmersforskaren.

– Jag ser det som ett fint exempel på när gränserna flyttas inom kemin och att en universellt vedertagen regel inte alltid gäller, säger han.

Läs också: Dubbla hotellkonkurser

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen

18okt2025

ZELENSKYJ: ”Det är den avgörande frågan” i mötet med Putin

2025 10 18

Ukrainas president ger besked inför kommande fredsförhandlingar.

I veckan mötte den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj sin amerikanske motsvarighet i Vita huset.

I nära anslutning till mötet pratade också Donald Trump med den ryske diktatorn Vladimir Putin i telefon.

Nu planerar de båda att mötas inom några veckor, ett möte där Ungern ska stå som värd.

Inför mötet går nu Ukrainas president ut och pekar ut den avgörande frågan i samtalen.

Det kommer vara avgörande

President Zelenskyj framhåller att det första steget måste vara att få till stånd en vapenvila.

– Vår ståndpunkt är att vi först behöver eldupphör, så vi måste sitta ner och tala och förstå var vi står. Jag tror att det här är det viktigaste första steget, säger han, rapporterar Kyiv Post.

Efter det kommer frågan om territoriella eftergifter oundvikligen att bli en stötesten.

– Jag tror att president Trump förstår att den avgörande frågan i alla typer av förhandlingar, i alla format, kommer att vara frågan om territorium, säger Volodymyr Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Skarp drönarattack mot Ryssland – se videon här

Ryssland vill ha allt

Den ukrainske presidenten menar att Rysslands mål fortsatt är att de ockuperade områdena i Ukraina ska tillfalla Ryssland.

– Ryssarna vill ockupera allt och nu vill de före någon form av vapenvila göra en överenskommelse om land, om våra territorier, säger han, rapporterar tidningen.

Trump har under året försökt att pressa fram en vapenvila mellan länderna, men Putin har ännu inte gått med på det.

Efter mötet i Vita huset

Veckans möte mellan presidenterna från Ukraina och USA beskrivs som en besvikelse i Ukraina.

– Zelenskyj och hans delegation kom till Washington i hopp om att övertyga Trump om att öka vapenleveranserna till Ukraina, uppger Kyiv Post.

– Den ukrainska sidan kom dock ut mer eller mindre tomhänta eftersom Trump, efter ett telefonsamtal med Rysslands ledare Vladimir Putin, tycktes ta tillbaka alla antydningar om att sätta ökad press på Moskva.

LÄS OCKSÅ: Ryskt förslag till Trump - "kostar bara 76 miljarder"

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen