Oväntat mardrömsbesked för Trump

2025 10 05

Donald Trump nås av oroväckande rapporter.

President Donald Trump har väckt starka reaktioner, både för och emot, under sin tid som president.

Men nu kommer rapporter om att även Trumps egna väljare – och i synnerhet de som avgjorde valet till hans fördel – har börjat vända sig emot honom.

Dystert besked för Trump

Donald Trump tappar stöd bland grupper som var helt avgörande för hans seger i presidentvalet 2024, rapporterar Newsweek.

En ny opinionsmätning från Marist visar en kraftig nedgång i stödet för Trump bland grupper som gav ett överraskande stort stöd till honom i valet.

Trump vann valet 2024 bland annat för att han lyckades locka grupper som i tidigare val hade lutat starkt åt den demokratiska sidan.

Det handlar bland annat om unga (Generation Z), latinamerikaner och svarta väljare.

2020 vann demokraterna dessa väljare med god marginal, men 2024 lyckades Trump vinna valet genom att kraftigt reducera Demokraternas marginaler när det gäller just yngre och icke-vita väljare, enligt tidningen.

Men nu visar både Marist och andra undersökningar att Trump är på väg att förlora dessa väljargrupper igen.

LÄS OCKSÅ: Natoland går till attack - "dags för plan B"

Frågor stöter bort väljare

Stödet bland Generation Z har rasat från -22 i juni till -38, bland svarta väljare har det sjunkit från -42 till -53, och bland latinamerikaner har det minskat från -5 till -16.

Trump kan alltså vara på väg att förlora ett av sina viktigaste framgångsrecept – att vinna väljare inom grupper som traditionellt ofta har röstat på Demokraterna.

Det tros finnas flera anledningar till att dessa grupper vänder Trump ryggen igen.

När det gäller unga väljare, Generation Z, visar undersökningar att många vänder sig emot Trumps klimatpolitik. Trump har bland annat beskrivit klimatförändringarna som ”det största bedrägeri som någonsin begåtts i världen", enligt tidningen.

När det gäller svarta och latinamerikanska väljare, tros många stötas bort av Trumps retorik. Presidenten har nyligen bland annat publicerat en video som har anklagats för att vara rasistisk.

Även de många räderna mot migranter har gjort många svarta och latinamerikanska väljare ”nervösa”, menar Peter Loge, professor i politisk kommunikation vid George Washington University.

Dessutom är det många som oroar sig över det ekonomiska läget.

– De vill ha en rättvis chans till ett bra jobb, de vill ha råd att gå till doktorn och de vill tro att morgondagen kommer att bli bättre än idag, säger Peter Loge till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Larm till bilägare - misstaget kan kosta tusentals kronor

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen