Oväntat besked om Willys – sämst av alla

2025 04 14

Oberoende Matpriskollen har flera gånger pekat ut Willys som matkedjan med lägst ordinariepriser i Sverige.

Senaste gången var i höstas.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, sade Ulf Mazur, Matpriskollens grundare, vid tillfället.

Oväntade beskedet: hamnar i botten

Men de förhållandevis låga priserna tycks inte övertyga kunderna.

När Svenskt kvalitetsindex, SKI, på måndagen presenterar siffrorna för kundnöjdheten i landet hamnar Willys i botten – sämst av alla matjättar.

Det handlar om ett stort ras, från fjolårets 72,4 till 65,1 i år (se faktatura i slutet av artikeln).

SKI förklarar resultatet med att priserna är viktigt, men att kunderna efterfrågar mer.

– Utöver prisrelaterad kritik visar kommentarerna även på förväntningar kring hållbarhet, bättre service och tydligare kommunikation, även om dessa frågor får mindre utrymme, skriver organisationen i sin rapport.

Förtroendet minskar för alla

Det är dock inte bara för Willys som siffrorna är är en ganska dyster läsning.

Kundnöjdheten sjunker generellt – för andra året i rad.

Förra årets resultat landade på en ovanligt hög nöjdhet, 70,9 på SKI:s index.

I år parkerade siffran på 67,0.

– Det är en tydlig nedgång. Dagligvaruhandeln tappar mark i en tid när konsumenternas tålamod börjar ta slut, säger Lovisa Svensson, projektledare på Svenskt kvalitetsindex.

Stort missnöje med priserna

Trots de senaste årens omtalade matprisökningar, och bojkotten av matjättarna under vecka 12, är det närheten (56 procent) som är den viktigaste faktorn för kunderna. Det är enbart 20 procent som anser att priset är viktigast, och 14 procent anser att utbudet är avgörande.

– Men när det kommer till missnöje är prisfrågan överlägset störst. Klagomålen handlar om höga priser, svaga rabatter och ifrågasatta vinstnivåer. Mest utmärkande är ICA, där över en tredjedel av kommentarerna gäller just priset, framhåller SKI och tillägger:

– Samtidigt är det också ICA som har flest kunder som inte ser något behov av förbättring, en paradox som pekar på både lojalitet och höga förväntningar.

LÄS MER: Här är matvarorna med högst prisökningar i mars

Hela listan

Kundnöjdhetsindex kan anta värden mellan 0 och 100. Index över 75 är mycket bra medan betyg under 60 tyder på ett stort missnöje bland kunderna.

Förändringen från mätningen förra året anges inom parantes

1. Lidl 70,7 (-0,2)

2. City Gross 68,2 (-3,1)

3. ICA 67,0 (-4,4)

4. Branschen 67,0 (-3,9)

5. Hemköp 66,9 (+1,6)

6. Coop 66,9 (-3,1)

7. Willys 65,1 (-7,3)

8. Övriga 65,1 (ingen siffra 2024)

Källa: Svenskt kvalitetsindex

LÄS MER: Det är bekräftat – detta är dyraste matkedjan i Sverige

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen