Oväntat besked om svenska matbutiker
2023 02 08
Livsmedelspriserna i Sverige har under en längre tid ökat i en stadig takt.
Prisökningen bidrar rejält till den stigande inflationen.
I takt med att priserna har höjts har även klagomål om så kallad ”krympflation” ökat.
Krympflation är en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma.
– Just nu är det många som hör av sig till oss och klagar på minskade förpackningar, sa Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges Konsumenter, till SVT Nyheter i början av december.
Ny statistik
Ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar dock en annorlunda bild.
Enligt SCB:s siffror var effekten av den sammantagna krympflationen obetydlig under 2022.
– Krympflation förekom såklart även under 2022, bland annat för glass, bröd och fetter. Men sammantaget gav det inte någon effekt på prisstatistiken, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.
Stora skillnader
Vissa år har dock effekten av krympflation varit påtaglig nog att påverka livsmedelskostnaderna.
Ett exempel är förpackningsförändringar på kaffe 2017.
Då höjdes priserna i snitt med fyra procent.
– Under 2017 till 2019 var det så pass många exempel på krympflation att det faktiskt påverkade den sammantagna bilden av livsmedelskostnaderna. Men under de senaste åren har effekten av förpackningsförändringar varit i princip obefintliga, säger John Eliasson.
Det senaste året följer samma trend.
Under 2022 fortsatte utvecklingen till viss del, men förpackningsförändringarna påverkade de sammanlagda livsmedelskostnaderna allt mindre.
Totalt sett var det en negativ nettoeffekt av ändrade förpackningsstorlekar med 0,04 procentenheter 2022, jämfört med en positiv nettoeffekt 2021, uppger SCB.
– Nettoeffekten av alla förpackningsförändringar i konsumentprisindex blev alltså negativ i fjol. Det betyder att förstorade förpackningar påverkade prisutvecklingen mer än förminskade förpackningar, förklarar John Eliasson.
Foto: T. Clark resp D. Volkova
Text: Redaktionen