29 juni 2026

Oväntat besked om svenska matbutiker

2023 02 08

Livsmedelspriserna i Sverige har under en längre tid ökat i en stadig takt.

Prisökningen bidrar rejält till den stigande inflationen.

I takt med att priserna har höjts har även klagomål om så kallad ”krympflation” ökat.

Krympflation är en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma.

–  Just nu är det många som hör av sig till oss och klagar på minskade förpackningar, sa Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges Konsumenter, till SVT Nyheter i början av december.

Ny statistik

Ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar dock en annorlunda bild.

Enligt SCB:s siffror var  effekten av den sammantagna krympflationen obetydlig under 2022.

– Krympflation förekom såklart även under 2022, bland annat för glass, bröd och fetter. Men sammantaget gav det inte någon effekt på prisstatistiken, säger John Eliasson,  prisstatistiker på SCB.

Stora skillnader

Vissa år har dock effekten av krympflation varit påtaglig nog att påverka livsmedelskostnaderna.

Ett exempel är förpackningsförändringar på kaffe 2017.

Då höjdes priserna i snitt med fyra procent.

– Under 2017 till 2019 var det så pass många exempel på krympflation att det faktiskt påverkade den sammantagna bilden av livsmedelskostnaderna. Men under de senaste åren har effekten av förpackningsförändringar varit i princip obefintliga, säger John Eliasson.

Det senaste året följer samma trend.  

Under 2022 fortsatte utvecklingen till viss del, men  förpackningsförändringarna påverkade de sammanlagda livsmedelskostnaderna allt mindre.

Totalt sett var det en negativ nettoeffekt av ändrade förpackningsstorlekar med 0,04 procentenheter 2022, jämfört med en positiv nettoeffekt 2021, uppger SCB.

 – Nettoeffekten av alla förpackningsförändringar i konsumentprisindex blev alltså negativ i fjol. Det betyder att förstorade förpackningar påverkade prisutvecklingen mer än förminskade förpackningar, förklarar John Eliasson.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen