Oväntat besked om svenska matbutiker

2023 02 08

Livsmedelspriserna i Sverige har under en längre tid ökat i en stadig takt.

Prisökningen bidrar rejält till den stigande inflationen.

I takt med att priserna har höjts har även klagomål om så kallad ”krympflation” ökat.

Krympflation är en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma.

– Just nu är det många som hör av sig till oss och klagar på minskade förpackningar, sa Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges Konsumenter, till SVT Nyheter i början av december.

Ny statistik

Ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar dock en annorlunda bild.

Enligt SCB:s siffror var effekten av den sammantagna krympflationen obetydlig under 2022.

– Krympflation förekom såklart även under 2022, bland annat för glass, bröd och fetter. Men sammantaget gav det inte någon effekt på prisstatistiken, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.

Stora skillnader

Vissa år har dock effekten av krympflation varit påtaglig nog att påverka livsmedelskostnaderna.

Ett exempel är förpackningsförändringar på kaffe 2017.

Då höjdes priserna i snitt med fyra procent.

– Under 2017 till 2019 var det så pass många exempel på krympflation att det faktiskt påverkade den sammantagna bilden av livsmedelskostnaderna. Men under de senaste åren har effekten av förpackningsförändringar varit i princip obefintliga, säger John Eliasson.

Det senaste året följer samma trend.

Under 2022 fortsatte utvecklingen till viss del, men förpackningsförändringarna påverkade de sammanlagda livsmedelskostnaderna allt mindre.

Totalt sett var det en negativ nettoeffekt av ändrade förpackningsstorlekar med 0,04 procentenheter 2022, jämfört med en positiv nettoeffekt 2021, uppger SCB.

– Nettoeffekten av alla förpackningsförändringar i konsumentprisindex blev alltså negativ i fjol. Det betyder att förstorade förpackningar påverkade prisutvecklingen mer än förminskade förpackningar, förklarar John Eliasson.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Slutet på en era i SVT – två klassiska sändningar skrotas

2026 03 03

Två klassiska SVT-sändningar försvinner från och med i dag.

Från och med i dag måndag försvinner Rapport-sändningarna klockan 12 och 16.

De traditionella dagssändningarna har haft en förhållandevis liten publik – och nu släcks de ner.

Resurserna hamnar istället hos SVT Play och kanalens nyhetstjänst, rapporterar Dagens Media.

Sändningarna försvinner

SVT satsar istället för Rapport-sändningarna klockan 12 och 16 på formatet “Snabbkollen”.

Där kommer det handla om kortare filmklipp likt de som finns i sociala medier.

Snabbare sammanfattningar av nyheter kommer då att publiceras.

Inte på grund av sparpaketet

Programområdeschefen Karin Ekman förklarar att beslutet att kapa Rapport-sändningarna inte har att göra med det aviserade sparpaketet.

– Vi måste plocka bort saker om vi ska kunna uppstå på nya sätt, i nya format, säger hon.

De övriga Rapport-sändningarna – däribland flaggskeppet klockan 19:30 – blir dock kvar som vanligt.

Läs mer: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Stort sparpaket

SVT har fått besked om att de behöver spara 355 miljoner kronor.

Så här kommer det att fördelas:

- Programverksamheten sparar 220 miljoner.

- SVT Nyheter och Sport sparar 80 miljoner.

- Administration/Ledningsenheterna, tjänsteutveckling/Medieenheten och teknik/Produktion & Teknik sparar 55 miljoner.

“Tråkigt besked”

Den nya, lägre kostnadsnivån ska vara nådd i början av 2027.

– Det är ett tråkigt besked som väcker oro både hos publik och personal. Men vi måste investera i digital beredskap och dessutom ta ansvar för ekonomin i det olyckliga politiska vakuum som uppstått, säger vd Anne Lagercrantz.

– Samtidigt förutsätter vi att politikerna i dessa extraordinära tider står fast vid tidigare utfästelser att kompensera för de ökade marknätskostnaderna.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Clement M

Text: Redaktionen