Oväntat besked om svenska matbutiker

2023 02 08

Livsmedelspriserna i Sverige har under en längre tid ökat i en stadig takt.

Prisökningen bidrar rejält till den stigande inflationen.

I takt med att priserna har höjts har även klagomål om så kallad ”krympflation” ökat.

Krympflation är en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma.

– Just nu är det många som hör av sig till oss och klagar på minskade förpackningar, sa Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges Konsumenter, till SVT Nyheter i början av december.

Ny statistik

Ny statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar dock en annorlunda bild.

Enligt SCB:s siffror var effekten av den sammantagna krympflationen obetydlig under 2022.

– Krympflation förekom såklart även under 2022, bland annat för glass, bröd och fetter. Men sammantaget gav det inte någon effekt på prisstatistiken, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.

Stora skillnader

Vissa år har dock effekten av krympflation varit påtaglig nog att påverka livsmedelskostnaderna.

Ett exempel är förpackningsförändringar på kaffe 2017.

Då höjdes priserna i snitt med fyra procent.

– Under 2017 till 2019 var det så pass många exempel på krympflation att det faktiskt påverkade den sammantagna bilden av livsmedelskostnaderna. Men under de senaste åren har effekten av förpackningsförändringar varit i princip obefintliga, säger John Eliasson.

Det senaste året följer samma trend.

Under 2022 fortsatte utvecklingen till viss del, men förpackningsförändringarna påverkade de sammanlagda livsmedelskostnaderna allt mindre.

Totalt sett var det en negativ nettoeffekt av ändrade förpackningsstorlekar med 0,04 procentenheter 2022, jämfört med en positiv nettoeffekt 2021, uppger SCB.

– Nettoeffekten av alla förpackningsförändringar i konsumentprisindex blev alltså negativ i fjol. Det betyder att förstorade förpackningar påverkade prisutvecklingen mer än förminskade förpackningar, förklarar John Eliasson.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen

Gör er redo – värmebesked till svenska folket

2026 09 07

Sommaren har periodvis varit riktigt varm.

Flera värmerekord har slagits på olika håll i Europa, när flera värmeböljor har dragit över kontinenten.

Sverige har också fått sin beskärda del av det extrema vädret, även om sommaren som helhet inte stuckit ut ur ett historiskt perspektiv.

– Sett till Sverige som helhet var sommaren 2026 den svalaste sedan 2017. Men jämfört med normalperioden 1991-2020 ligger den ändå över det normala, uppger SMHI.

– Framförallt juni var varmare än normalt medan juli och augusti låg kring det normala i söder och något kyligare än normalt i norr.

Kan behöva vänja sig

Extrema väder är något som svenska folket kan bli tvungna att vänja sig vid framöver.

Redan inom fyra år kan stora förändringar ske i det svenska klimatet, där temperaturer över 40 grader och extrema skyfall kan bli vanligt återkommande, uppger meteorologen Madeleine Westin till TV4.

– Det kommer inte att se ut så här varje dag under en sommar. Men vi måste vara mentalt förberedda på att det kan hända, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Värsta smällen på 50 år – många husägare drabbas

Gäller att vara redo

Klimatet blir varmare, torkan breder ut sig och vintrarna blir allt kortare. Kring det finns en stor enighet i forskarvärlden.

Utsläppen av växthusgaser är en av de stora orsakerna bakom utvecklingen.

Trenden ser ut att fortsätta och svenska folket och samhällets olika delar behöver göra sig redo för hur mer extremt väder ska hanteras framöver, menar Madeleine Westin.

– Man behöver ha den mentala förberedelsen för att det kan hända. Vad gör jag hemma, på mitt arbete, med min familj, om vi får temperaturer över 40 grader som håller i sig väldigt länge eller skyfallsliknande regn, säger hon till kanalen.

Åska och sol

Den svenska sommaren 2026 har präglats av både sol och åskoväder.

Det dygn med mest åska var den 5 juli, då 6933 blixtregistreringar gjordes, enligt SMHI. Den 30 juli noterades 6731 blixtregistreringar på kallfronter som passerade landets norra delar.

Flest soltimmar under sommarmånaderna har Nordkoster i Bohuslän fått, med preliminärt 909 timmar.

Storlien-Visjövalen i Jämtland har fått minst sol, med preliminärt 334 timmar.

LÄS MER: Trump ringer Putin direkt – dags att få slut på kriget

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Går mot historiskt bakslag – stor mätning är här

2026 09 07

Socialdemokraterna riskerar ett historiskt dåligt valresultat.

Det visar en färsk mätning från SvD/Newsworthy.

Modellen har tagit hänsyn till mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Nu visar modellen att Socialdemokraterna riskerar att göra ett historiskt svagt val. Enligt prognosen är sannolikheten 50 procent att S får ett lägre valresultat än 2018, då partiet fick 28,3 procent av rösterna.

Modellen placerar S inom ett spann på 24 och 31,5 procent.

– Om man tittar på läget just nu så har vi S-mätningar på runt 27, 28 procent. Bedömningen i dag är att de ändå ska kunna landa lite högre, och det lutar sig mot att Socialdemokraterna historiskt ofta har överpresterat i förhållande till sina opinionsmätningar på slutet, säger Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy, till SvD.

Behåller övertaget

Samtidigt kan S glädjas åt att modellen tydligt pekar mot en rödgrön valseger. Enligt prognosen är sannolikheten för att den rödgröna sidan vinner valet hela 85 procent.

– Det motsvarar ungefär de odds Sverige hade i sextondelsfinalen mot Frankrike i fotbolls-VM i somras. Oftast kommer favoriten vinna, men Kap Verde kryssade mot Spanien i gruppspelet med ännu sämre odds, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Amerikansk fabrik bombad

Ställningen just nu

Tidigare under måndagen presenterade TV4/Novus en ny opinionsundersökning. Mätningen visar att det skiljer 2,4 procentenheter mellan blocken. Oppositionen samlar 50,3 procent mot Tidöpartiernas 47,9 procent.

Här är Novus nya mätning uppdaterad 7 september jämfört med 1 september:

Vänsterpartiet 7,8 -0,6

Socialdemokraterna 27,0 +1,2

Miljöpartiet 7,8 +/-0

Centerpartiet 7,7 -0,6

Liberalerna 4,3 +1,0

Moderaterna 17,9 +0,7

Kristdemokraterna 6,0 -0,5

Sverigedemokraterna 19,7 -1,0

S+V+MP+C 50,3 +/-0

M+KD+SD+L 47,9 +0,2

Foto: iXimus

Text: Redaktionen