Oväntat besked om storbank – sämst av alla

2025 02 07

Den statligt ägda banken SBAB är i dag Sveriges femte största aktör på bolånemarknaden.

När räntorna stigit de senaste åren har flera politiker vänt sig till den statsägda banken.

Socialdemokraterna har framhållit att SBAB borde användas kraftfullare av staten för att pressa ner bolåneräntorna generellt.

– Nu tycker jag att det är dags att ta omtag och se om banken kan användas för att pressa marginaler och bidra med konkurrens, sade partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg till Aftonbladet i juni 2023.

Nu kommer dock uppgifter som visar att det blivit tvärtom.

De senaste fem åren har SBAB erbjudit en något högre ränta än snittet bland alla aktörer, enligt en granskning från SR Ekot.

Den statsägda banken toppar listan när det gäller bolån med rörlig ränta och bunden ränta på ett, två och tre år. Detta trots att SBAB inte har lika höga vinstkrav som övriga storbanker.

”Det är svårt att räkna”

SBAB:s vd Mikael Inglander ställer sig kritisk till granskningen.

– Det är svårt att räkna på genomsnitt och jag uppmanar alla att gå ut på hemsidor och göra en jämförelse och kolla vilket pris man får. På SBAB:s sida är det enkelt att få sitt pris på en gång, säger han till radion.

När Ekots reporter påpekar att SBAB aldrig legat högre än plats tre på någon bindningstid under det senaste året, svarar Inglander:

– Det beror på det sätt som man beräknar snitträntorna. Det är kunderna som väljer vilken aktör man vänder sig till. Vi tycker vi har ett bra pris.

Målet: 10 procent av marknaden

Under 2024 växte SBAB på bolånemarknaden.

Den statligt ägda banken ökade sina marknadsandelar från 8,40 procent till 8,76 procent.

– Vår totala utlåning uppgick vid utgången av året till 537,8 miljarder kronor, motsvarande en tillväxt under 2024 om 3,9 procent. Det är givet förutsättningarna en god tillväxt som vi är nöjda över och som följer vår långsiktiga ambition att växa våra utlåningsvolymer mot 2030, framhöll Mikael Inglander när siffrorna presenterades.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

– Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen