Oväntat besked om storbank – sämst av alla

2025 02 07

Den statligt ägda banken SBAB är i dag Sveriges femte största aktör på bolånemarknaden.

När räntorna stigit de senaste åren har flera politiker vänt sig till den statsägda banken.

Socialdemokraterna har framhållit att SBAB borde användas kraftfullare av staten för att pressa ner bolåneräntorna generellt.

– Nu tycker jag att det är dags att ta omtag och se om banken kan användas för att pressa marginaler och bidra med konkurrens, sade partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg till Aftonbladet i juni 2023.

Nu kommer dock uppgifter som visar att det blivit tvärtom.

De senaste fem åren har SBAB erbjudit en något högre ränta än snittet bland alla aktörer, enligt en granskning från SR Ekot.

Den statsägda banken toppar listan när det gäller bolån med rörlig ränta och bunden ränta på ett, två och tre år. Detta trots att SBAB inte har lika höga vinstkrav som övriga storbanker.

”Det är svårt att räkna”

SBAB:s vd Mikael Inglander ställer sig kritisk till granskningen.

– Det är svårt att räkna på genomsnitt och jag uppmanar alla att gå ut på hemsidor och göra en jämförelse och kolla vilket pris man får. På SBAB:s sida är det enkelt att få sitt pris på en gång, säger han till radion.

När Ekots reporter påpekar att SBAB aldrig legat högre än plats tre på någon bindningstid under det senaste året, svarar Inglander:

– Det beror på det sätt som man beräknar snitträntorna. Det är kunderna som väljer vilken aktör man vänder sig till. Vi tycker vi har ett bra pris.

Målet: 10 procent av marknaden

Under 2024 växte SBAB på bolånemarknaden.

Den statligt ägda banken ökade sina marknadsandelar från 8,40 procent till 8,76 procent.

– Vår totala utlåning uppgick vid utgången av året till 537,8 miljarder kronor, motsvarande en tillväxt under 2024 om 3,9 procent. Det är givet förutsättningarna en god tillväxt som vi är nöjda över och som följer vår långsiktiga ambition att växa våra utlåningsvolymer mot 2030, framhöll Mikael Inglander när siffrorna presenterades.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare.

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

- 3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen