Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

2024 02 21

Från och med årsskiftet sänktes reduktionsplikten i Sverige.

Nivåerna gick från tidigare 7,8 procent i bensin och 30,5 procent i diesel till sex procent i båda typerna av drivmedel och gäller initialt fram till och med 2026.

Det var en stor fråga för Tidöpartierna som gick till val på löftet om att sänka drivmedelspriserna – för lång tid framöver.

– Det måste bli billigare att vara svensk. Nu använder vi alla verktyg för att underlätta hushållens ekonomi. Vi sänker reduktionsplikten för att hela Sverige ska fungera, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i höstas.

Utgår från kraftig förändring

Trots det tydliga beskedet framstår ett helt annat scenario i regeringens plan för hur Sverige ska minimera utsläppen till år 2045 och därmed klara klimatmålen.

Utsläppskalkylen utgår nämligen från en kraftigt höjd reduktionsplikt mellan 2027-2030 till en nivå som därefter ligger kvar resterande 15 år, avslöjar Dagens Nyheter.

Konkret innebär grafen som Tidöpartierna använder sig av en gradvis ökning av reduktionsplikten – från sex procent idag till 26,9 procent för diesel och 14,4 för bensin.

Klimatministern: "Olika varianter"

Enligt tidningen använder man reduktionsplikten som beräkningsgrund för att det inte finns några andra alternativ att bygga kalkylen på.

Kalkylen bekräftas av klimatminister Romina Pourmokhtari (L), som dock förnekar att grafen per automatik innebär en given höjning av reduktionsplikten i verkligheten.

Det är i nuläget enbart ett sätt att räkna, menar hon.

– Det finns många olika varianter. Jag ser framför mig att man kommer att behöva en kombination av flera olika styrmedel samtidigt, och att man inte enbart kommer att kunna förlita sig på ett enda verktyg, säger Romina Pourmokhtari till DN.

Experten: Flera faktorer påverkar priset

När reduktionsplikten sänktes vid årsskiftet skedde en rusning mot pumpstationer för att tanka diesel – drivmedlet tog slut på flera ställen.

Trots den medvetna sänkningen finns det dock risk att priserna på drivmedel sticker iväg på nytt.

– Det beror jättemycket på vad som händer med den svenska kronan så klart, men om vi tittar på den underliggande råvarumarknaden så räknar vi med gradvis ökande priser på drivmedel under 2024 på grund av att vi tror på högre oljepriser, sade råvaruanalytikern Christian Kopfer till SVT i slutet av december.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump dundrar – “Vi går så långt som vi måste”

2025 03 27

USA:s intresse för Grönland blir allt starkare.

Såväl innan som efter Donald Trump valdes till USA:s 47:e president har han uttryckt starkt intresse för det danska territoriet Grönland.

Danmark har återkommande uttryckt ilska gentemot Trumps kommentarer – och Grönland likaså.

Nu säger Trump att USA kommer att gå “så långt som vi behöver”, rapporterar ABC News.

“Så långt som vi behöver”

JD Vance, andra damen Usha Vance och energiminister Chris Wright kommer att leda den amerikanska delegationen för att besöka den militära rymdbasen Pituffik i nordvästra delen av Grönland, efter att ha kapat planerna på ett större och längre besök.

Inför resan dundrar Trump.

– Vi behöver Grönland för den nationella och internationella säkerheten. Så jag tror att vi kommer att gå så långt som vi måste gå, säger han.

“Vi behöver”

Trump fortsätter.

– Vi behöver Grönland. Och världen behöver oss för att ha Grönland, inklusive Danmark. Danmark måste se till att vi får Grönland, menar han.

– Och, du vet, vi får se vad som händer. Men om vi inte har Grönland, kan vi inte ha stor internationell säkerhet.

Putin kommenterar

På torsdagen har Vladimir Putin kommenterat situationen.

Vid ett politiskt forum i Murmansk, en hamnstad på Arktiska havet, noterade Putin att USA först övervägde planer på att vinna kontroll över Grönland på 1800-talet och sedan erbjöd sig att köpa det från Danmark efter andra världskriget.

Det rapporterar AP.

“Är uppenbart”

Detta hade Putin att säga om läget:

– Det kan se överraskande ut bara vid första anblicken och det skulle vara fel att tro att detta är någon form av extravagant prat från den nuvarande amerikanska administrationen.

– Det är uppenbart att USA kommer att fortsätta att systematiskt främja sina geostrategiska, militärpolitiska och ekonomiska intressen i Arktis.

Danska och grönländska politiker fortsätter att uttrycka stort missnöje med Trumps kommentarer och nekar till att överlåta ön till amerikanerna.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Kritiken mot regeringens upprustning – “Kan dra in oss i krig”

2025 03 27

Svenska freds är missnöjda med regeringens beslut om upprustning.

Svenska staten ska fram till 2035 låna 300 miljarder kronor efter att regeringen och SD fattat beslut om upprustning.

Det har inte fallit väl hos organisationen Svenska freds – som menar att upprustningen i sig kan dra in Sverige i krig.

Det rapporterar SVT.

“Kan dra in oss”

Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, kommenterar beslutet och säger att det finns faror med regeringens beslut.

– Det kan leda till upprustningsspiraler som drar in oss i krig. Vi måste satsa på fredsbyggande insatser istället, säger hon till SVT.

“Måste gå före”

Bergeå fortsätter med att förklara att hon anser att det finns andra sätt att bedöma det spända geopolitiska läget på.

Det är inte upprustning som ska stå i fokus, menar hon, utan motsatsen.

– Vi måste gå före och säga att nu är det dags för en nedrustningsspiral. Det funkade under kalla kriget när det var som mest spänt, menar hon.

Stora satsningar

Regeringen och Sverigedemokraterna vill möjliggöra inköp av ny försvarsmateriel för 25 miljarder kronor från och med 2025, som kan levereras under 2026–2028. 

Det rör sig om så kallade läglighetsköp, det vill säga beställningar som Försvarsmakten eller Försvarets materielverk kan göra där marknaden relativt snabbt kan möta krigsorganisationens behov.

Det kan till exempel handla om mer luftvärn, drönare, raketartilleri samt personlig utrustning och ammunition.

Även till Ukraina

Ryssland, Ukraina och USA är inblandade i pågående förhandlingar om hur man ska gå tillväga för att uppnå ett fredsavtal.

Samtidigt fortsätter stridigheterna i Ukraina – och regeringen utökar det militära stödet till det krigshärjade landet.

– Rysslands aggression mot Ukraina är en ödesfråga för Sveriges och Europas säkerhet, meddelar regeringen.

– Regeringen vill därför höja den beslutade ekonomiska ramen för militärt stöd till Ukraina från 25 miljarder kronor till drygt 40 miljarder kronor under 2025. 

Foto: C. Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen