Oväntat besked om priset för Alvedon

2024 08 09

Trots att inflationen sjunker i Sverige fortsätter priserna för receptfria läkemedel att stiga.

Det visar en ny kartläggning från jämförelsetjänsten Apotekskollen.

I genomsnitt har receptfria läkemedel noterat en prisökning på 7,7 procent under 2024.

Exempel på produkter med stora prisökningar inkluderar vanliga smärtstillande mediciner som Alvedon och Ipren, uppger Apotekskollen.

Priserna för receptfria läkemedel mot värk och feber har i genomsnitt ökat med cirka 8 procent. Den viktade analysen, som speglar en typisk kunds läkemedelsinköp, visar en prisökning på 9,5 procent.

Oväntad utveckling

 Oscar Frendin Nilsson, läkare och grundare av Apotekskollen, kallar utvecklingen för ”anmärkningsvärd”.

–  Priserna på läkemedel stiger trots låg inflation, vilket är anmärkningsvärt och pekar på att apoteken har fått ökade kostnader, säger han.

Ökar mest

Läkemedelskategorierna som ökat mest i pris är vitaminer och mineraler (15 procent), läkemedel mot förkylning (8,1 procent) och läkemedel mot feber och värk (7,9 procent). 

– Det är populära läkemedelskategorier som haft de största prishöjningarna. Detta förklarar varför det viktade prisindexets utveckling, som motsvarar en typisk kunds inköp, ökar med hela 8,9 procent, framhåller Oscar Frendin Nilsson.

Prisutvecklingen efter avregleringen

Det har gått 15 år sedan apoteksmarknaden avreglerades. Målet med avregleringen var att öka konkurrensen på marknaden, vilket skulle leda till lägre priser.

Sveriges Apoteksförenings branschrapport från 2023 visar att priserna på läkemedel har sjunkit i flera år efter avregleringen.

Men nu är trenden bruten.

Under 2024 har priserna på receptfria läkemedel ökat med 7,7 procent, medan priserna på andra apoteksvaror har ökat med 4,3 procent.  

– Dessa förändringar visar att även om avregleringen och digitaliseringen initialt skapade prispress och ökad tillgänglighet, står apoteksmarknaden nu inför nya utmaningar med stigande kostnader för både företag och konsumenter, framhåller Apotekskollen i ett uttalande.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen