Oväntat besked om priset för Alvedon

2024 08 09

Trots att inflationen sjunker i Sverige fortsätter priserna för receptfria läkemedel att stiga.

Det visar en ny kartläggning från jämförelsetjänsten Apotekskollen.

I genomsnitt har receptfria läkemedel noterat en prisökning på 7,7 procent under 2024.

Exempel på produkter med stora prisökningar inkluderar vanliga smärtstillande mediciner som Alvedon och Ipren, uppger Apotekskollen.

Priserna för receptfria läkemedel mot värk och feber har i genomsnitt ökat med cirka 8 procent. Den viktade analysen, som speglar en typisk kunds läkemedelsinköp, visar en prisökning på 9,5 procent.

Oväntad utveckling

Oscar Frendin Nilsson, läkare och grundare av Apotekskollen, kallar utvecklingen för ”anmärkningsvärd”.

– Priserna på läkemedel stiger trots låg inflation, vilket är anmärkningsvärt och pekar på att apoteken har fått ökade kostnader, säger han.

Ökar mest

Läkemedelskategorierna som ökat mest i pris är vitaminer och mineraler (15 procent), läkemedel mot förkylning (8,1 procent) och läkemedel mot feber och värk (7,9 procent).

– Det är populära läkemedelskategorier som haft de största prishöjningarna. Detta förklarar varför det viktade prisindexets utveckling, som motsvarar en typisk kunds inköp, ökar med hela 8,9 procent, framhåller Oscar Frendin Nilsson.

Prisutvecklingen efter avregleringen

Det har gått 15 år sedan apoteksmarknaden avreglerades. Målet med avregleringen var att öka konkurrensen på marknaden, vilket skulle leda till lägre priser.

Sveriges Apoteksförenings branschrapport från 2023 visar att priserna på läkemedel har sjunkit i flera år efter avregleringen.

Men nu är trenden bruten.

Under 2024 har priserna på receptfria läkemedel ökat med 7,7 procent, medan priserna på andra apoteksvaror har ökat med 4,3 procent.

– Dessa förändringar visar att även om avregleringen och digitaliseringen initialt skapade prispress och ökad tillgänglighet, står apoteksmarknaden nu inför nya utmaningar med stigande kostnader för både företag och konsumenter, framhåller Apotekskollen i ett uttalande.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen