Oväntat besked om Bregott

2025 02 20

Mejeriföretaget Arla går som tåget.

Under 2024 ökade omsättningen med hela 13,8 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 157 miljarder kronor.

Nettoresultatet, det vill säga vinstmarginalen, landade på 401 miljoner euro (cirka 4,5 miljarder kronor).

Nu föreslår Arlas styrelse en rekordhög utdelning till mjölkbönderna som tillsammans äger koncernen.

Utdelningen föreslås uppgå till 2,2 eurocent per kilo levererad mjölk vilket motsvarar cirka 292 miljoner euro (motsvarande cirka 3,2 miljarder kronor).

Det är den högsta utdelningen till bönderna i företagets historia. 

– Arlas starka resultat 2024 visar böndernas och medarbetares engagemang och professionalism. Vårt konkurrenskraftiga mjölkpris och finansiella resultat speglar vår förmåga att navigera i en komplex värld och leverera värde till våra intressenter, säger Jan Toft Nørgaard, mjölkbonde och styrelseordförande för Arla.

Ökar i Sverige – Bregott pekas ut

Efter en tuff ekonomisk tid med stigande räntor och inflation så noterar Arla Sverige återigen gröna siffor.

Under fjolåret ökade omsättningen med 3,6 procent till 1 592 miljoner euro, motsvarande cirka 18 miljarder kronor.

Smörpaketen Bregott pekas ut som en nyckel till framgången.

Under 2024 introducerade Arla tre nya förpackningsstorlekar av Bregott. De nya paketen mottogs positivt och varumärket växte och tog marknadsandelar.

– Våra varumärken återhämtade sig under 2024, vilket förstås känns väldig roligt. Samtidigt är lönsamheten fortsatt pressad. Att vi är ett globalt kooperativ gör oss dock bättre rustade att ta oss an dessa oroliga tider, och jag är glad att mjölkpriset till våra ägare mjölkbönderna steg markant förra året, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.

– Lönsamheten för svenska bönder måste öka om de ska kunna fortsätta utveckla sina gårdar, göra viktiga investeringar i hållbarhet och producera mjölken vi behöver för att trygga svensk livsmedelsförsörjning.

Oväntat besked

Att Bregott ökar i försäljning är något oväntat.

Arlas lansering av de nya förpackningsstorlekarna utlöste en kritikstorm.

Sveriges Konsumenter – en samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen genom ökad konsumentmakt – var en av flera kritiker

Organisationens generalsekreterare Jan Bertoft kallade bland annat de nya förpackningarna för ”ett klockrent exempel på krympflation”.

– Mindre förpackningar till samma pris är ett sätt att smyga igenom en prishöjning. I grunden tycker vi att det är ohederligt, sade Bertoft till SvD.

Arla dementerar

Arla har förnekat att den nya satsningen skulle vara krympflation.

Företaget hänvisar till att de nya storlekarna har tagits fram för att möta ett förändrat konsumentbehov.

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen