Oväntat besked om Bregott

2025 02 20

Mejeriföretaget Arla går som tåget.

Under 2024 ökade omsättningen med hela 13,8 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 157 miljarder kronor.

Nettoresultatet, det vill säga vinstmarginalen, landade på 401 miljoner euro (cirka 4,5 miljarder kronor).

Nu föreslår Arlas styrelse en rekordhög utdelning till mjölkbönderna som tillsammans äger koncernen.

Utdelningen föreslås uppgå till 2,2 eurocent per kilo levererad mjölk vilket motsvarar cirka 292 miljoner euro (motsvarande cirka 3,2 miljarder kronor).

Det är den högsta utdelningen till bönderna i företagets historia. 

– Arlas starka resultat 2024 visar böndernas och medarbetares engagemang och professionalism. Vårt konkurrenskraftiga mjölkpris och finansiella resultat speglar vår förmåga att navigera i en komplex värld och leverera värde till våra intressenter, säger Jan Toft Nørgaard, mjölkbonde och styrelseordförande för Arla.

Ökar i Sverige – Bregott pekas ut

Efter en tuff ekonomisk tid med stigande räntor och inflation så noterar Arla Sverige återigen gröna siffor.

Under fjolåret ökade omsättningen med 3,6 procent till 1 592 miljoner euro, motsvarande cirka 18 miljarder kronor.

Smörpaketen Bregott pekas ut som en nyckel till framgången.

Under 2024 introducerade Arla tre nya förpackningsstorlekar av Bregott. De nya paketen mottogs positivt och varumärket växte och tog marknadsandelar.

– Våra varumärken återhämtade sig under 2024, vilket förstås känns väldig roligt. Samtidigt är lönsamheten fortsatt pressad. Att vi är ett globalt kooperativ gör oss dock bättre rustade att ta oss an dessa oroliga tider, och jag är glad att mjölkpriset till våra ägare mjölkbönderna steg markant förra året, säger Cecilia Kocken, vd för Arla Sverige.

– Lönsamheten för svenska bönder måste öka om de ska kunna fortsätta utveckla sina gårdar, göra viktiga investeringar i hållbarhet och producera mjölken vi behöver för att trygga svensk livsmedelsförsörjning.

Oväntat besked

Att Bregott ökar i försäljning är något oväntat.

Arlas lansering av de nya förpackningsstorlekarna utlöste en kritikstorm.

Sveriges Konsumenter – en samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen genom ökad konsumentmakt – var en av flera kritiker

Organisationens generalsekreterare Jan Bertoft kallade bland annat de nya förpackningarna för ”ett klockrent exempel på krympflation”.

– Mindre förpackningar till samma pris är ett sätt att smyga igenom en prishöjning. I grunden tycker vi att det är ohederligt, sade Bertoft till SvD.

Arla dementerar

Arla har förnekat att den nya satsningen skulle vara krympflation.

Företaget hänvisar till att de nya storlekarna har tagits fram för att möta ett förändrat konsumentbehov.

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Nu kommer krav om en historiskt stor privatisering – av ett svenskt landskap.

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen

Orbáns motståndare vädjar till Kreml

2025 08 17

Läget är oroligt i Ungern, och nu riktas en vädjan till Ryssland.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är en av Europas mest omstridda och kritiserade regeringschefer.

Men Orbáns framtida makt är långt ifrån säkrad.

Nu riktar Orbáns motståndare och Ungerns oppositionsledare en vädjan – till Kreml.

Vädjar – efter ord från rysk underrättelsetjänst

Den ungerske oppositionsledaren Peter Magyar vill ha försäkringar från Ryssland, rapporterar Reuters.

Magyar kräver ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte ska blanda sig i den ungerska politiken inför valet nästa år. I valet kandiderar Magyar mot premiärminister Orbán, som av många uppfattas som Moskvavänlig.

Vädjan till Kreml kommer efter att rysk underrättelsetjänst gått ut med ett uppseendeväckande uttalande om Ungern och dess politiska opposition.

Den ryska underrättelsetjänsten hävdar i uttalandet att Magyar är ”lojal med globalistiska eliter”.

Samtidigt påstod man från ryskt håll att EU-kommissionen vill genomföra ett ”regimskifte i Ungern”, enligt nyhetsbyrån.

Dessa påståenden från rysk underrättelsetjänst skapar stor oro inom den ungerska oppositionen.

Och nu riktar Magyar alltså en vädjan till Kreml.

”Kräver försäkringar”

Magyar vill ha ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte kommer att blanda sig i Ungerns politik.

– Jag kräver tydliga försäkringar om att Ryska federationen kommer att avstå från alla handlingar som kan anses vara inblandning i Ungerns inrikespolitik, inklusive desinformationskampanjer, cyberoperationer eller hot mot politiker och medborgare, skriver Peter Magyar i ett brev som har publicerats på Facebook, enligt nyhetsbyrån.

Peter Magyar leder partiet Tisza. Han har tidigare varit medlem i Orbáns parti, men hoppade av.

Opinionsmätningar visar att Tisza ligger före Viktor Orbáns parti Fidesz inför valet i Ungern nästa år.

Nu kräver Peter Magyar alltså att Ryssland respekterar Ungerns självständighet och inte blandar sig i politiken.

– Ungerns suveränitet och okränkbarheten i våra demokratiska processer kan inte förhandlas. Efterlevnad av dessa principer är minimikravet för ett meningsfullt bilateralt samarbete mellan våra länder, kommenterar Magyar, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024 resp Ivan Shilov

Text: Redaktionen