Oväntat besked i USA-valet – dramatisk förändring

2024 09 15

Kamala Harris närmar sig Trump i en röd delstat.

Det är delstaten Iowa, en röd delstat, som nu uppmärksammas.

En ny opinionsundersökning visar att Kamala Harris närmar sig Donald Trump i delstaten.

Detta efter att Donald Trump tydligt vunnit Iowa i tidigare val och Joe Biden legat långt bakom i tidigare mätningar.

Det rapporterar Newsweek.

Tydligt röd delstat

Det rör sig om en dramatisk förändring.

Under valet 2016 vann Trump Iowa med 10 procents marginal.

I valet 2020 var det återigen Trump som vann med drygt 8 procent.

I en mätning från i juni låg dåvarande presidentkandidaten Joe Biden bakom Trump med hela 18 procent i Iowa.

Nu närmar sig Kamala Harris.

Bara fyra procent

Kamala Harris ligger nu bara fyra procent bakom Donald Trump.

– Den demokratiska presidentkandidaten Kamala Harris närmar sig den tidigare presidenten Donald Trump i Iowa, med en ny opinionsundersökning som visar att hon bara ligger under med 4 poäng i den röd-lutande staten, uppger Newsweek.

– Nu visar en ny opinionsundersökning som publicerades på söndagsmorgonen av Des Moines Register och Mediacom Iowa Poll att Harris får 43 procent jämfört med Trumps 47 procent.

“Inte bekvämt”

Så sent som i juni hade Donald Trump 50 procent i Iowa medan Joe Biden stod och stampade på 32 procent.

Nu menar opinionsundersökaren J. Ann Selzer, vd för Selzer & Co, att Trump har anledning att vara orolig.

Det uppger Des Moines Register.

– Jag skulle inte säga att 4 procent är bekvämt. Loppet har skärpts avsevärt.

Ingen mer debatt

Donald Trump har tidigare aviserat att det inte blir någon mer debatt mellan honom och Kamala Harris.

Hans rådgivare vill se mer fokus på de ämnen som tros kunna ge honom ett försprång i valet, det vill säga ekonomin, migrationen och situationen vid gränsen till Mexiko.

Experter menar att Trump lägger alltför lite fokus på hans kärnämnen, och att en skarpare inriktning mot dessa ämnen skulle kunna ge honom mer stöd i flera olika delstater.

Speciellt i de så kallade vågmästarstaterna bedöms det vara viktigt att få väljare att förstå hans position i ämnena.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen