Oväntat besked för folk som jobbar hemifrån

2025 02 03

En dryg fjärdedel av Nordens befolkning jobbar hemifrån minst en eller två dagar i veckan.

I Sverige uppgick andelen som arbetar på distans till två miljoner under fjolåret, enligt siffror från Sveriges Ingenjörer.

Fördelarna med upplägget sägs vara många.

Mer flexibilitet, ingen pendling och överlag en större frihet och bekvämlighet. Faktorer som borde dämpa stressnivån i arbetet.

Men så visar sig inte vara fallet.

Till säkerligen mångas förvåning är det till och med tvärtom, enligt en ny rapport från Falck Sverige.

Stress på "risknivå"

Folk som arbetar mer än halva tiden hemifrån upplever i högre utsträckning stress i den grad som klassas som risknivå. 

Bland distansarbetare under 30 år är det 46,2 procent som stressas i just den här omfattningen.

Numera är hybrid- och distansarbete ändå en självklarhet i många branscher, framhåller Lena-Karin Allinger, organisationskonsult på Falck.

– Flexibiliteten ökar, men det ställer också nya krav på strukturer, mötesformer och ledarskap. Möjligheten till social samvaro och kollegialt utbyte riskerar att minska när vi ses mindre på arbetsplatsen, säger hon i en kommentar till rapporten.

"En tydlig paradox"

Falck är inte ensamma om uppgifterna.

Redan i somras kunde försäkringsbolaget If slå larm om en liknande trend. Trots att majoriteten av hemmajobbare menar att upplägget har positiv effekt på deras upplevda hälsa finns det “en tydlig paradox", enligt bolaget.

Enligt en rapport från If upplever nämligen de som delvis jobbar hemifrån mer negativ stress än de som aldrig arbetar hemma – trots att de flesta hävdar antingen en "definitiv förbättring” av hälsan eller att den åtminstone blivit “något bättre”.

LÄS MER: Förbud införs mot distansarbete – kan påverka två miljoner svenskar

“Ett viktigt glapp”

– Här har vi identifierat ett viktigt glapp i det nya hybrida arbetslivet. Hybridarbete upplevs ofta som något positivt för att minska stressnivåerna i vardagen, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If.

– Samtidigt kan det vara utmanande att hitta balansen mellan jobb och privatliv på hemmakontoret. Det är stressande om det finns oklara förväntningar, känslor av att tappa det sociala sammanhanget och svårigheter att stänga av jobbet.

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Brutal värme” i Europa – då påverkas Sverige

2025 06 26

En värmebölja har dragit in över stora delar av Sydeuropa.

I Spanien och Frankrike har temperaturerna börjat stiga mot 40-gradersstrecket.

Spanska medier flaggar för extrema temperaturer på uppemot 45 grader i vissa delar av landet.  

– Spanien kommer att få det värst! Vid kusten kommer det förstås att vara lite svalare på grund av havsluften, men temperaturerna kommer fortfarande att ligga på runt 35 grader, säger meteorologen Charalampos Sarchosidis till Dagbladet.

– Efter helgen blir det brutalt för Paris, där termometern kan visa så mycket som 38 grader, fortsätter meteorologen och konstaterar att storstäder nästan blir obeboeliga när temperaturerna når så höga nivåer.

Sarchosidis uppmanar turister och lokalinvånare att fly till kusten.

– Annars blir värmen för utmanande. Vid kusten kan man undvika de värsta temperaturerna, och man kan svalka sig med ett dopp.

Sverige påverkas

Värmeböljan i Sydeuropa kommer att påverka Sverige.

I början av nästa vecka anländer den.

Det blir dock inte lika höga temperaturer som i södra Europa.

– I början på nästa vecka börjar varmare luft att strömma in söderifrån men det är ännu osäkert hur långt norrut varmluften tar sig, framhåller SMHI:s meteorolog Caroline Vahlberg.

– På tisdag och onsdag ser det i alla fall ut att kunna bli högsommarvarmt i Götaland och möjligen även delar av Svealand med omkring 25 grader på flera platser.

FAKTA: Värmebölja

- Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja.

- I Sverige definierar SMHI värmebölja som en period med minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25°. I fjällkedjan och nordligaste Sverige öster om fjällkedjan kan man acceptera dagstemperaturer något under 25° och ändå kalla det för värmebölja.

Källa: SMHI

Foto: RosZie resp GraphixMade

Text: Redaktionen

LARMET: Hundratusentals bilar kan förbjudas i Sverige

2025 06 26

Från och med den 1 juli träder nya EU-regler i kraft som syftar till att begränsa utsläppen av partiklar från bilar.

Nya standarder införs för bensin- och dieselbilar. Tuffare partikelgränser kommer att införas för både nyregistrerade och begagnade fordon.   

Nu höjs röster för att Sverige ska gå ännu längre.

Fordonsbesiktningsbranschen (FBB) vill att de högst tillåtna gränsvärdena för partikelutsläpp ska höjas kraftigt. FBB pekar på att nästan alla svenska dieselbilar godkänns vid avgasmätning, trots att upp till 9 procent underkänns i länder som Tyskland, Belgien och Nederländerna. 

– Att bara två promille får underkänt är ett bevis på att regelverket är katastrof. Vi släpper igenom bilar med extrema utsläpp, vilket skadar både hälsan och miljön. Fler dör i förtid av luftföroreningar än i trafikolyckor. Sverige och Transportstyrelsen måste agera, säger Tord Fornander, ordförande för FBB.

Varnar: Hundratusentals bilar kan få körförbud

FBB kräver att Transportstyrelsen omedelbart inför partikelräkning vid besiktning.

Nu svarar Transportstyrelsen.

Petra Wermström, myndighetens direktör för väg och järnväg, varnar för att över 100 000 dieselbilar kan få körförbud om kravet höjs till samma nivå som i exempelvis Tyskland.

– En kvalificerad bedömning är att samma krav i Sverige skulle innebära att hundratusentals dieselbilar skulle underkännas med stora underhållskostnader som följd, skriver Wermström i DN.

– Vissa av bilarna skulle svårligen dessutom kunna åtgärdas genom reparationer annat än att byta hela motorn. Något som ofta innebär en kostnad större än värdet på hela bilen, fortsätter hon.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen – går under efter 104 år 

FAKTA: Sveriges nationella klimatmål

Etappmålen:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Långsiktiga målet:

- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. 

Läs mer om bilmarknaden här: Ekonomibladet

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen