Oväntat besked för folk som jobbar hemifrån

2025 02 03

En dryg fjärdedel av Nordens befolkning jobbar hemifrån minst en eller två dagar i veckan.

I Sverige uppgick andelen som arbetar på distans till två miljoner under fjolåret, enligt siffror från Sveriges Ingenjörer.

Fördelarna med upplägget sägs vara många.

Mer flexibilitet, ingen pendling och överlag en större frihet och bekvämlighet. Faktorer som borde dämpa stressnivån i arbetet.

Men så visar sig inte vara fallet.

Till säkerligen mångas förvåning är det till och med tvärtom, enligt en ny rapport från Falck Sverige.

Stress på "risknivå"

Folk som arbetar mer än halva tiden hemifrån upplever i högre utsträckning stress i den grad som klassas som risknivå.

Bland distansarbetare under 30 år är det 46,2 procent som stressas i just den här omfattningen.

Numera är hybrid- och distansarbete ändå en självklarhet i många branscher, framhåller Lena-Karin Allinger, organisationskonsult på Falck.

– Flexibiliteten ökar, men det ställer också nya krav på strukturer, mötesformer och ledarskap. Möjligheten till social samvaro och kollegialt utbyte riskerar att minska när vi ses mindre på arbetsplatsen, säger hon i en kommentar till rapporten.

"En tydlig paradox"

Falck är inte ensamma om uppgifterna.

Redan i somras kunde försäkringsbolaget If slå larm om en liknande trend. Trots att majoriteten av hemmajobbare menar att upplägget har positiv effekt på deras upplevda hälsa finns det “en tydlig paradox", enligt bolaget.

Enligt en rapport från If upplever nämligen de som delvis jobbar hemifrån mer negativ stress än de som aldrig arbetar hemma – trots att de flesta hävdar antingen en "definitiv förbättring” av hälsan eller att den åtminstone blivit “något bättre”.

LÄS MER: Förbud införs mot distansarbete – kan påverka två miljoner svenskar

“Ett viktigt glapp”

– Här har vi identifierat ett viktigt glapp i det nya hybrida arbetslivet. Hybridarbete upplevs ofta som något positivt för att minska stressnivåerna i vardagen, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If.

– Samtidigt kan det vara utmanande att hitta balansen mellan jobb och privatliv på hemmakontoret. Det är stressande om det finns oklara förväntningar, känslor av att tappa det sociala sammanhanget och svårigheter att stänga av jobbet.

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen

Ny avgift för hushållen – rullas nu ut i hela Sverige

2026 01 01

Under året som kommer rullas en ny avgift för hushållen ut på bred front.

Senast om ett år, 1 januari 2027, ska den vara plats.

Det handlar om den så kallade effektavgiften som ska tas ut av landets elnätsbolag. På flera håll har avgiften redan införts, men nu är det alltså dags för hela landet.

Prismodellen innebär att elräkningen kan bli billigare om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Men.

Elräkningen stiger också om du använder mycket el samtidigt, till exempel dammsuger, lagar mat och kör torktumlaren på samma gång.

– Jag tror inte det handlar om tusenlappar, men att det kommer bli dyrare om du inte gör någonting – absolut, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare i flera kommuner i Västsverige, till SR.

Minst 500 kronor

Ellevio är ett av elnätsbolagen som redan infört avgiften för sina kunder. Avgiften har tidigare rapporterats slå särskilt hårt mot elbilsägare. Enligt en analys från elbolaget Tibber kan hushåll med elbil förvänta sig att räkningen stiger med minst 500 kronor per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, sade Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber, i januari förra året.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

"Vardagen funkar inte så"

Avgiften berör främst hus- och villaägare och hur stor avgiften blir beror på hur elnätsbolagen utformar taxan. Du kan se hur du påverkas genom att logga in på sidan hos ditt elnätsbolag.

Energimarknadsinspektionen har framhållit att effektavgiften innebär en möjlighet till lägre elnätskostnad, eftersom räkningen kan bli billigare om man sprider ut elanvändningen.

Branschorganisationen Villaägarna håller inte med om det. Enligt organisationen är det inte rimligt att förvänta sig att hushållen ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Vardagen fungerar inte så, betonar Villaägarna.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, har organisationen tidigare uttryckt om saken.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Tålamodet är slut” – upprorsstämning i Ryssland

2026 01 01

“Tålamodet är slut” i den ryska affärseliten.

Diktatorn Vladimir Putin står inför ett “uppror” från landets mäktigaste företag sedan försäljningarna har rasat till den lägsta nivån sedan finanskrisen 1998.

Det uppger flera toppchefer på några av Rysslands största industriföretag, uppger brittiska Express. Även Iltalehti, en av Finlands största tidningar, rapporterar om uppgifterna.

Enligt forskare vid Rysslands institut för ekonomisk prognostisering har företagsledares ilska mot Kreml växt i allt snabbare takt.

– Industrin uthärdade den inledande perioden av den konstgjorda nedkylningen av den ryska ekonomin med förståelse, men år 2025 tog tålamodet slut, framhåller institutets forskare enligt Express.

"Som en bil på tomgång"

Under november månad uppges produktionsvolymerna i Ryssland sammanlagt ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Flera andra sektorer har också minskat, bland annat sjönk livsmedelsproduktionen för första gången på 15 år.

Även om siffran kan framstå som liten ska läget vara riktigt illa i flera branscher. Värst drabbat är fordonsindustrin där bland annat tillverkandet av bilar sjunkit med 34 procent.

Den ryska ekonomen Alexandra Prokopenko, som stämplats som en fientlig “utländsk agent” av Putinregimen, menar att Rysslands militära ekonomi genomgår en “omvänd avindustrialisering”.

– Högteknologiska sektorer ger vika för arbetsintensiva industrier med låg produktivitet, medan den civila ekonomin stagnerar och militär produktion prioriteras, säger hon enligt Express.

Enligt ekonomen har den ryska ekonomin frusit fast i ett “instabilt” läge.

– Den närmaste analogin är en bil som går på tomgång i friläge och motorn överhettas. Bilen rör sig varken framåt eller bakåt, men ju längre den står, desto mer skador samlas under huven.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Öppet brev till diktatorn

Kombinationen av hårda sanktioner, stigande räntor och en kraftig ekonomisk avmattning är förklaringarna till varför den ryska industrin uppges stå på katastrofens rand.

Uppgifterna om att ryska företagsledare har tappat tålamodet kommer kort efter att ryska affärsmän i ett öppet brev krävt att Vladimir Putin ska betala för det statliga beslagtagandet av fabriker, hamnar och stora företag som ska uppgå till ett värde av motsvarande 43 miljoner dollar.

– Om staten behöver något, så okej, nationalisera det – men betala för det, köp det från ägaren, säger Alexander Shokhin, chef för det ryska industri- och entreprenörsförbundet RSPP, enligt oberoende The Moscow Times.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen