Oväntat besked för folk med solceller

2024 01 24

Under 2022 installerades 55 000 nätanslutna solcellsanläggningar

Det var en ökning med drygt 50 procent jämfört med året dessförinnan.

– I och med det höga intresset för klimatomställningen i kombination med de svängande stundvis höga elpriserna vi såg under förra året, kommer vi sannolikt att få se ännu fler solpaneler på våra tak i framtiden, sade Elin Larsson, elmarknadsanalytiker vid Energimyndigheten i ett pressmeddelande förra året.

Oväntad besked för solcellsägare

Många anläggningar finns nu placerade på villatak runtom i Sverige – men hur attraktivt det egentligen är för bostadsvärdet har diskuterats.

Nu har Booli sammanställt en analys över flera år hur värdet på ett hus med solceller egentligen påverkas.

Resultatet visar sig vara förvånande.

Enligt bolaget höjs husvärdet betydligt mer än vad man tidigare vågat tro på.

– Det är stora skillnader jämfört med för några år sedan, konstaterar Christopher Madsen, analytiker på Booli.

Mer än dubbleras

Analysföretaget understryker att det verkligen handlar om en markant förändring på kort tid.

En anledning kan vara att uppvärmningsformen blivit en allt viktigare fråga vid bostadsköp och att köparen uppenbarligen nu är beredd att betala extra för ett hus med solceller.

– 2020 fick säljaren knappt tillbaka sitt investerade kapital. Två år senare fick de tillbaka mer än det dubbla, säger Christopher Madsen.

Högt försäljningspris

I snitt höjs värdet på ett hus med 250 000 kronor om solceller installeras, enligt analysens resultat från i år.

Boolis undersökning visar också att värdet ökar mer än vad husägarna betalade för installationen, en snittkostnad på 137 000 kronor.

Detta efter skatteavdraget på 20 procent.

– Även om det handlar om en stor investering, så kan husägare som flyttar innan de har tjänat in investeringskostnaden i många fall glädjas åt ett högre försäljningspris, säger Christopher Madsen.

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen