Oväntat bakslag för Aleksandr Lukasjenko

2024 02 25

På söndagen kommer den belarusiska befolkningen ta sig till valurnorna i vad bedömare beskriver som ett kontrollerat och odemokratiskt val.

Aleksandr Lukasjenko kommer med största sannolikhet att sitta kvar på sin post, men har fått känna av ett oväntat bakslag i helgen.

Oppositionspolitikern Svetlana Tichanovskaja har nämligen lyckats få ut ett regimkritiskt budskap på 2 000 skärmar i offentliga miljöer i landet.

Det framhåller hon via X, tidigare Twitter.

Före detta anställda

På skärmar runt om i landet menar Tichanovskaja att kritik mot Lukasjenkos regim framhölls.

Detta med hjälp av före detta poliser och säkerhetsanställda som vill motverka regimen.

– Idag visades mitt tal till det belarusiska folket om årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina och Lukasjenkos falska val på 2 000 skärmar i offentliga utrymmen över hela Belarus. Denna aktion organiserades av BELPOL, en koalition av före detta polis- och säkerhetsstyrkor, meddelar Tichanovskaja.

Fortsatt kritik

Oppositionspolitikern fortsätter via sociala medier att kritisera förutsättningarna för dagens val.

– Den belarusiska regimens så kallade val idag misslyckas med att uppfylla demokratiska standarder, de liknar mer en militär operation mot sina egna medborgare, konstitutionen och sunt förnuft. Jag uppmanar folket och det internationella samfundet att kategoriskt förkasta denna bluff.

Fördömande från EU

EU-toppen Josep Borrell har fördömt vad som beskrivs som “den senaste vågen av förtryck” i landet.

Detta i samband med gripanden som skett i anslutning till valet.

– Lukasjenkos regim fortsätter sin bedrövliga taktik av skrämsel och förtryck mot sina kritiker och potentiella politiska motståndare inför "valet" i februari, menar Borrell enligt Financial Times.

“Möts av maskingevär”

Pavel Slukin, skribent för en tankesmedja, beskriver tydligt hur situationen fortgår i landet.

– När belarusier utövar sina politiska eller medborgerliga rättigheter riskerar de att ta emot objudna gäster med maskingevär i sina hem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen