Oväntad upptäckt om antidepressiva läkemedel – ”ska tas på allvar”

2024 06 06

En ny studie visar en mindre drastisk effekt kopplat till antidepressiva läkemedel än tidigare trott.

Under en längre tid har ett återkommande problem använts som argument för att inte använda antidepressiva läkemedel.

Det är att den som använder det sedan får problem när de ska trappa ner användningen.

Studier har visat att uppemot hälften av alla som använder antidepressiva sedan upplever symptom som yrsel och illamående när de ska trappa ner.

Nu framgår i en ny studie att så inte alls tycks vara fallet, rapporterar Dagens Nyheter.

Betydligt färre

Den nya studien, som har genomförts av en tysk forskargrupp och som är den största sammanställningen av forskning inom området hittills, har kommit fram till en oväntad slutsats.

Istället för de 50 procent som tidigare har bedömts få symptom så tros nu bara ungefär 15 procent få ett eller flera symptom i samband med att de trappar ner användningen.

Ungefär tre procent får svåra problem.

Inte beroendeframkallande

Elias Eriksson, som är forskare i farmakologi vid Göteborgs universitet, understryker att behandling med antidepressiva ofta gör nytta. Han menar att resultaten i den nya studien "ska tas på allvar och inte förringas."

Därtill menar forskaren att antidepressiv behandling inte är beroendeframkallande.

– Nej, sådana påståenden är missvisande. Beroendeframkallande medel ger ett omedelbart behag och kan leda till att man är beredd att gå till ytterligheter för att få mer, säger han till DN.

Så fungerar det

Antidepressiva läkemedel kan ofta vara en viktig behandling för många människor.

– Människor kan reagera olika på läkemedel vid depression. Det är ganska vanligt att man får ändra dos eller byta läkemedel innan behandlingen fungerar som den ska, förklarar Vårdguiden 1177.

– Antidepressiva läkemedel påverkar signalsubstanser som finns i hjärnan. Signalsubstanser är ämnen som behövs för att olika nervceller i hjärnan ska kunna kommunicera med varandra.

Viktigt att det sker långsamt

Även om den nya studien visar att färre än tidigare trott upplever symptom, så bedöms det vara fortsatt viktigt att trappa ner långsamt.

– Effekten av antidepressiva läkemedel kommer långsamt och gradvis. Det kan ta upp till några veckor innan du börjar må bättre och några månader innan läkemedlet ger full effekt.

– När du ska avsluta behandlingen behöver du trappa ner behandlingen långsamt. Det gäller särskilt om du använt läkemedlet under en längre tid.

Foto: N. Dulhiier

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen