Oväntad trend bland svenska semesterfirare

2023 06 16

– Svenska semesterfirare sticker huvudet i sanden.

Det skriver storbanken Nordea i ett pressmeddelande.

Banken har låtit Kantar Sifo undersöka svenska folkets semesterplaner.

Bland svenska semesterfirare uppger nära varannan (48 %) att de känner av ökade levnadskostnader, till exempel för bränsle, el, livsmedel och räntor.

– I år är det fler jämfört med undersökningen inför sommaren 2022, då 41 procent uppgav detta, framhåller Nordea.

Trots detta sparar inte svenskarna in på semestern.

Faktum är att semesterbudgeten har ökat. I snitt ligger den på 22 000 kronor.

En ökning med 16 procent jämfört med förra året.

”Förvånande”

– Det är förvånande att svenskarna planerar att spendera mer pengar på sin sommarsemester, trots hög inflation, svag krona och stigande räntor, säger Ingela Gabrielsson privatekonom på Nordea.

Semesterfirandet skiljer sig åt beroende på var i Sverige man bor.

Det är framför allt i storstäderna som det spenderas mest under semestern.

I Stockholm är semesterkassan störst. Den landar på drygt 26 000 kronor.

Stockholms följs tätt av Göteborg. Där spenderar semesterfirare i genomsnitt 25 000 kronor.

Minst spenderar man i Sydsverige med en budget på endast 19 000 kronor.

Fler åker utomlands

Nordea noterar även att fler svenskar planerar att åka utomlands på semestern.

Nästan var tredje svensk (28 %) planerar att resa utomlands jämfört med 21 procent förra året.

Siffran bekymrar privatekonomen Ida Gabrielsson.

– Jag blir bekymrad inför hösten då vi med säkerhet kommer att mötas av nya utgifter när semestern är över. Vi kan förvänta oss fortsatt höga priser, kanske en ytterligare höjning av styrräntan, och vem vet hur elpriserna blir i vinter? Jag hoppas verkligen att svenskarna har tänkt igenom sina semesterkostnader.

– Det är nu viktigare än någonsin att göra en noggrann budget, och ha ett bra sparande som kan täcka upp för sommarens alla kostnader.

Majoritet stannar hemma

Det är dock fortfarande en majoritet av svenskarna som stannar hemma på semestern.

60 procent uppger att de tänker semestra i Sverige.

Foto: Trend

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan.

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

Katten får gott om träning
Det hjälper kattens mentala hälsa
Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
Naturen är en stor kattlåda
Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

– Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat.

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen