Oväntad trend bland svenska semesterfirare

2023 06 16

Det skriver storbanken Nordea i ett pressmeddelande.

Banken har låtit Kantar Sifo undersöka svenska folkets semesterplaner.

Bland svenska semesterfirare uppger nära varannan (48 %) att de känner av ökade levnadskostnader, till exempel för bränsle, el, livsmedel och räntor.

– I år är det fler jämfört med undersökningen inför sommaren 2022, då 41 procent uppgav detta, framhåller Nordea.

Trots detta sparar inte svenskarna in på semestern.

Faktum är att semesterbudgeten har ökat. I snitt ligger den på 22 000 kronor.

En ökning med 16 procent jämfört med förra året.

”Förvånande”

– Det är förvånande att svenskarna planerar att spendera mer pengar på sin sommarsemester, trots hög inflation, svag krona och stigande räntor, säger Ingela Gabrielsson privatekonom på Nordea.

Semesterfirandet skiljer sig åt beroende på var i Sverige man bor.

Det är framför allt i storstäderna som det spenderas mest under semestern.

I Stockholm är semesterkassan störst. Den landar på drygt 26 000 kronor.

Stockholms följs tätt av Göteborg. Där spenderar semesterfirare i genomsnitt 25 000 kronor.

Minst spenderar man i Sydsverige med en budget på endast 19 000 kronor.

Fler åker utomlands

Nordea noterar även att fler svenskar planerar att åka utomlands på semestern.

Nästan var tredje svensk (28 %) planerar att resa utomlands jämfört med 21 procent förra året.

Siffran bekymrar privatekonomen Ida Gabrielsson.

– Jag blir bekymrad inför hösten då vi med säkerhet kommer att mötas av nya utgifter när semestern är över. Vi kan förvänta oss fortsatt höga priser, kanske en ytterligare höjning av styrräntan, och vem vet hur elpriserna blir i vinter? Jag hoppas verkligen att svenskarna har tänkt igenom sina semesterkostnader.

– Det är nu viktigare än någonsin att göra en noggrann budget, och ha ett bra sparande som kan täcka upp för sommarens alla kostnader.

Majoritet stannar hemma

Det är dock fortfarande en majoritet av svenskarna som stannar hemma på semestern. 

60 procent uppger att de tänker semestra i Sverige.

Foto: Trend

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen