Oväntad trend bland svenska semesterfirare

2023 06 16

– Svenska semesterfirare sticker huvudet i sanden.

Det skriver storbanken Nordea i ett pressmeddelande.

Banken har låtit Kantar Sifo undersöka svenska folkets semesterplaner.

Bland svenska semesterfirare uppger nära varannan (48 %) att de känner av ökade levnadskostnader, till exempel för bränsle, el, livsmedel och räntor.

– I år är det fler jämfört med undersökningen inför sommaren 2022, då 41 procent uppgav detta, framhåller Nordea.

Trots detta sparar inte svenskarna in på semestern.

Faktum är att semesterbudgeten har ökat. I snitt ligger den på 22 000 kronor.

En ökning med 16 procent jämfört med förra året.

”Förvånande”

– Det är förvånande att svenskarna planerar att spendera mer pengar på sin sommarsemester, trots hög inflation, svag krona och stigande räntor, säger Ingela Gabrielsson privatekonom på Nordea.

Semesterfirandet skiljer sig åt beroende på var i Sverige man bor.

Det är framför allt i storstäderna som det spenderas mest under semestern.

I Stockholm är semesterkassan störst. Den landar på drygt 26 000 kronor.

Stockholms följs tätt av Göteborg. Där spenderar semesterfirare i genomsnitt 25 000 kronor.

Minst spenderar man i Sydsverige med en budget på endast 19 000 kronor.

Fler åker utomlands

Nordea noterar även att fler svenskar planerar att åka utomlands på semestern.

Nästan var tredje svensk (28 %) planerar att resa utomlands jämfört med 21 procent förra året.

Siffran bekymrar privatekonomen Ida Gabrielsson.

– Jag blir bekymrad inför hösten då vi med säkerhet kommer att mötas av nya utgifter när semestern är över. Vi kan förvänta oss fortsatt höga priser, kanske en ytterligare höjning av styrräntan, och vem vet hur elpriserna blir i vinter? Jag hoppas verkligen att svenskarna har tänkt igenom sina semesterkostnader.

– Det är nu viktigare än någonsin att göra en noggrann budget, och ha ett bra sparande som kan täcka upp för sommarens alla kostnader.

Majoritet stannar hemma

Det är dock fortfarande en majoritet av svenskarna som stannar hemma på semestern. 

60 procent uppger att de tänker semestra i Sverige.

Foto: Trend

Text: Redaktionen

Facebook delar ut pengar till användare – miljardbelopp

2025 09 13

Facebook-användare får pengar efter stor dataskandal.

Miljoner användare kan snart få utbetalningar från Meta efter en rättslig uppgörelse kopplad till Facebooks hantering av personuppgifter.

Facebook-användare med ett aktivt konto mellan 24 maj 2007 och 22 december 2022 kunde lämna in en ansökan, även om kontot senare tagits bort, uppger CNN.

Miljontals ansökningar

Nästan 29 miljoner ansökningar har skickats in och cirka 18 miljoner har godkänts enligt Meta.

– Vi tackar på förhand för ert tålamod under utbetalningsperioden, säger Meta i ett pressmeddelande riktat till sina användare.

Av de 725 miljoner amerikanska dollar som avsattes går cirka 540 miljoner av dessa till godkända anspråk.

Så fungerar utbetalningarna

Utbetalningen baseras på hur länge användaren har haft ett konto på Facebook.

Varje månad ett konto varit aktivt ges en “poäng” som avgör hur stor del av pengarna man får.

– Medlemmar som varit aktiva längre, och därmed kan ha mer värdefulla anspråk, får en större del av uppgörelsen, skriver Meta i ett juridiskt dokument.

Skandalens bakgrund

Cambridge Analytica-skandalen började uppmärksammas 2018 när det avslöjades att data från upp till 87 miljoner Facebook-användare hade samlats in utan deras medgivande.

Dataanalysföretaget Cambridge Analytica använde informationen för att bygga detaljerade profiler som sedan användes i bland annat politiska kampanjer.

Facebook kritiserades hårt för att ha tillåtit tredje part att få tillgång till användardata och för bristande kontroll över hur informationen användes.

Skandalen har lett till omfattande rättsprocesser, utredningar och slutligen en uppgörelse där Meta gått med på att betala ut belopp till berörda användare.

E-post för betalning

Godkända ansökningar meddelas via e-post upp till fyra dagar innan utbetalningen sker.

För de som är osäkra på statusen för sitt anspråk går det att kontakta uppgörelsens administratör på [email protected] med sitt ansöknings-ID.

Foto: B Jordan

Text: Redaktionen

JUST NU: Ulf Kristersson öppnar för helt nytt samarbete

2025 09 13

Statsminister Ulf Kristersson (M) sträcker ut handen till oppositionspartiet Centerpartiet.

Moderatledaren har skickat ett brev till C-ledaren Anna-Karin Hatt där han föreslår en gemensam tillväxtpakt för Sverige. Övriga partier som föreslås ingå i det nya samarbetet är KD, SD och L.  

Tillväxtpakten kommer att bestå av följande punkter, rapporterar DN:

- Ett skattestopp – skattehöjningar på arbete, företagande och sparande ska stoppas

- Stärkt samarbete för frihandel i både Norden och Europa

- Ökade resurser till satsningar på forskning

- Värna äganderätten och förbättra villkoren för gröna näringar

Ska kontakta C-ledaren

Statsministern kommer att kontakta partiledarna för C, L, KD och SD för att diskutera förutsättningarna för det nya samarbetet.

– Med positiva besked från flera partier om dessa för Sverige centrala inriktningsfrågor kan investeringsklimatet förbättras och reformkraften under nästa mandatperiod stärkas. En tydlig tillväxtpakt till 2030 skulle bidra till framtidstro och optimism bland hushåll och företag, skriver Kristersson i brevet enligt DN.

Centerpartiet har inte kommenterat inbjudan. C har tidigare sagt nej till allt samarbete där Sverigedemokraterna ingår.

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”Massivt” besked om Ryssland

”Ödesfråga”

Ulf Kristersson beskriver tillväxtpakten som en ”ödesfråga för Sverige”.

– Jag riktar mig till dem som i den här oroliga tiden ser tillväxt som en ödesfråga för vårt land och vår kontinent. Som trots skilda åsikter i andra frågor, kan enas om reformer som långsiktigt ökar den svenska tillväxten, säger han i ett tal enligt Expressen.

– Tillväxtpakten behövs också för att motverka skadliga beslut, som höjda skatter på arbete, som höjda skatter på sparande, som höjda skatter på företagande, fortsätter statsministern.

LÄS MER: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen