Oväntad trend bland svenska semesterfirare

2023 06 16

– Svenska semesterfirare sticker huvudet i sanden.

Det skriver storbanken Nordea i ett pressmeddelande.

Banken har låtit Kantar Sifo undersöka svenska folkets semesterplaner.

Bland svenska semesterfirare uppger nära varannan (48 %) att de känner av ökade levnadskostnader, till exempel för bränsle, el, livsmedel och räntor.

– I år är det fler jämfört med undersökningen inför sommaren 2022, då 41 procent uppgav detta, framhåller Nordea.

Trots detta sparar inte svenskarna in på semestern.

Faktum är att semesterbudgeten har ökat. I snitt ligger den på 22 000 kronor.

En ökning med 16 procent jämfört med förra året.

”Förvånande”

– Det är förvånande att svenskarna planerar att spendera mer pengar på sin sommarsemester, trots hög inflation, svag krona och stigande räntor, säger Ingela Gabrielsson privatekonom på Nordea.

Semesterfirandet skiljer sig åt beroende på var i Sverige man bor.

Det är framför allt i storstäderna som det spenderas mest under semestern.

I Stockholm är semesterkassan störst. Den landar på drygt 26 000 kronor.

Stockholms följs tätt av Göteborg. Där spenderar semesterfirare i genomsnitt 25 000 kronor.

Minst spenderar man i Sydsverige med en budget på endast 19 000 kronor.

Fler åker utomlands

Nordea noterar även att fler svenskar planerar att åka utomlands på semestern.

Nästan var tredje svensk (28 %) planerar att resa utomlands jämfört med 21 procent förra året.

Siffran bekymrar privatekonomen Ida Gabrielsson.

– Jag blir bekymrad inför hösten då vi med säkerhet kommer att mötas av nya utgifter när semestern är över. Vi kan förvänta oss fortsatt höga priser, kanske en ytterligare höjning av styrräntan, och vem vet hur elpriserna blir i vinter? Jag hoppas verkligen att svenskarna har tänkt igenom sina semesterkostnader.

– Det är nu viktigare än någonsin att göra en noggrann budget, och ha ett bra sparande som kan täcka upp för sommarens alla kostnader.

Majoritet stannar hemma

Det är dock fortfarande en majoritet av svenskarna som stannar hemma på semestern.

60 procent uppger att de tänker semestra i Sverige.

Foto: Trend

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen