Oväntad trend bland svenska semesterfirare

2023 06 16

– Svenska semesterfirare sticker huvudet i sanden.

Det skriver storbanken Nordea i ett pressmeddelande.

Banken har låtit Kantar Sifo undersöka svenska folkets semesterplaner.

Bland svenska semesterfirare uppger nära varannan (48 %) att de känner av ökade levnadskostnader, till exempel för bränsle, el, livsmedel och räntor.

– I år är det fler jämfört med undersökningen inför sommaren 2022, då 41 procent uppgav detta, framhåller Nordea.

Trots detta sparar inte svenskarna in på semestern.

Faktum är att semesterbudgeten har ökat. I snitt ligger den på 22 000 kronor.

En ökning med 16 procent jämfört med förra året.

”Förvånande”

– Det är förvånande att svenskarna planerar att spendera mer pengar på sin sommarsemester, trots hög inflation, svag krona och stigande räntor, säger Ingela Gabrielsson privatekonom på Nordea.

Semesterfirandet skiljer sig åt beroende på var i Sverige man bor.

Det är framför allt i storstäderna som det spenderas mest under semestern.

I Stockholm är semesterkassan störst. Den landar på drygt 26 000 kronor.

Stockholms följs tätt av Göteborg. Där spenderar semesterfirare i genomsnitt 25 000 kronor.

Minst spenderar man i Sydsverige med en budget på endast 19 000 kronor.

Fler åker utomlands

Nordea noterar även att fler svenskar planerar att åka utomlands på semestern.

Nästan var tredje svensk (28 %) planerar att resa utomlands jämfört med 21 procent förra året.

Siffran bekymrar privatekonomen Ida Gabrielsson.

– Jag blir bekymrad inför hösten då vi med säkerhet kommer att mötas av nya utgifter när semestern är över. Vi kan förvänta oss fortsatt höga priser, kanske en ytterligare höjning av styrräntan, och vem vet hur elpriserna blir i vinter? Jag hoppas verkligen att svenskarna har tänkt igenom sina semesterkostnader.

– Det är nu viktigare än någonsin att göra en noggrann budget, och ha ett bra sparande som kan täcka upp för sommarens alla kostnader.

Majoritet stannar hemma

Det är dock fortfarande en majoritet av svenskarna som stannar hemma på semestern.

60 procent uppger att de tänker semestra i Sverige.

Foto: Trend

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen