Oväntad nyhet för folk som tankar bensin

2024 02 01

Från och med årsskiftet sänktes reduktionsplikten för drivmedel i Sverige.

Sänkningen landade till slut på sex procent för både bensin och diesel, en minskning från 7,8 respektive 30,5 procent som gällde tidigare.

– Den nya lägre nivån ska gälla under mandatperioden och gör att det kan bli ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024, framhöll regeringen i DN efter beskedet.

Skulle minska

Ambitionen, och förväntningen, var att också bensinpriset skulle sjunka – även om minskningen skulle bli mindre än för diesel.

Att dessutom drivmedelsskatten 2024 sänks med totalt 5,64 miljarder kronor var en faktor som pekade i den riktningen.

– Regeringens främsta ekonomiska prioritering är att bekämpa inflationen, men också att stötta hushållen genom krisen, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) när den nyheten offentliggjordes.

Oväntad återgång

Men trots åtgärderna sker nu istället en tillbakagång av bensinpriset som åter parkerar på 18,44 kronor per liter på bemannade stationer – samma som i december.

– Ambitionen var billigare drivmedel, men efter bara en månad är priset tillbaka på samma nivåer som innan nyår, rapporterar Sveriges Radio.

Flera faktorer

Det finns flera faktorer som påverkar drivmedelspriserna.

– På kort sikt är det priset på raffinerad bensin och diesel på den nordeuropeiska marknaden som är avgörande för bensin- och dieselpriset i Sverige, informerar Circle K på sin hemsida.

– Eftersom all handel sker i dollar är dollarkursens utveckling mot svenska kronan en viktig del i drivmedelsprisutvecklingen.

Ökade över 40 procent

Mellan 2020 och 2022 ökade bensinpriset med mer än 40 procent och motsvarande siffra för dieselpriset uppgick över 60 procent.

Inför valet hösten 2022 var frågan om drivmedelspriserna ett hett debatterat ämne. Bland annat Moderaterna och Sverigedemokraterna lovade kraftiga sänkningar för folk som tankar bensin och diesel.

– När vi nu sänker skatten på bensin och diesel pressas kostnaderna för att producera maten, transportera maten och köpa maten, sade Ebba Busch när skattesänkningen deklarerades.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen