Oväntad nyhet för folk som tankar bensin

2024 02 01

Från och med årsskiftet sänktes reduktionsplikten för drivmedel i Sverige.

Sänkningen landade till slut på sex procent för både bensin och diesel, en minskning från 7,8 respektive 30,5 procent som gällde tidigare.

– Den nya lägre nivån ska gälla under mandatperioden och gör att det kan bli ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024, framhöll regeringen i DN efter beskedet.

Skulle minska

Ambitionen, och förväntningen, var att också bensinpriset skulle sjunka – även om minskningen skulle bli mindre än för diesel.

Att dessutom drivmedelsskatten 2024 sänks med totalt 5,64 miljarder kronor var en faktor som pekade i den riktningen.

– Regeringens främsta ekonomiska prioritering är att bekämpa inflationen, men också att stötta hushållen genom krisen, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) när den nyheten offentliggjordes.

Oväntad återgång

Men trots åtgärderna sker nu istället en tillbakagång av bensinpriset som åter parkerar på 18,44 kronor per liter på bemannade stationer – samma som i december.

– Ambitionen var billigare drivmedel, men efter bara en månad är priset tillbaka på samma nivåer som innan nyår, rapporterar Sveriges Radio.

Flera faktorer

Det finns flera faktorer som påverkar drivmedelspriserna.

– På kort sikt är det priset på raffinerad bensin och diesel på den nordeuropeiska marknaden som är avgörande för bensin- och dieselpriset i Sverige, informerar Circle K på sin hemsida.

– Eftersom all handel sker i dollar är dollarkursens utveckling mot svenska kronan en viktig del i drivmedelsprisutvecklingen.

Ökade över 40 procent

Mellan 2020 och 2022 ökade bensinpriset med mer än 40 procent och motsvarande siffra för dieselpriset uppgick över 60 procent.

Inför valet hösten 2022 var frågan om drivmedelspriserna ett hett debatterat ämne. Bland annat Moderaterna och Sverigedemokraterna lovade kraftiga sänkningar för folk som tankar bensin och diesel.

– När vi nu sänker skatten på bensin och diesel pressas kostnaderna för att producera maten, transportera maten och köpa maten, sade Ebba Busch när skattesänkningen deklarerades.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen